Ny forskning om hjärtsjukdom och gener kan ändra kostråd

Report this content

Det så kallade ”onda kolesterolet” LDL kan skydda mot diabetes, men ökar risken för hjärtinfarkt. Det visar ny, svensk forskning som Hjärt-Lungfonden stöder. Forskningsresultaten kan komma att leda till ändrade kostråd och mer individanpassad behandling.

– Forskningen om sambanden mellan arvsanlag, matvanor och sjukdomsrisker har stor potential att minska antalet drabbade av hjärtinfarkt. Forskarnas resultat banar väg för personligt anpassade kostråd och behandlingar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärt-Lungfonden stöder ett stort forskningsprojekt som undersöker kopplingarna mellan genetiska faktorer, kost och risken att drabbas av bland annat hjärtinfarkt och diabetes. Ännu opublicerade resultat från studien, som baseras på hälsodata om 27 000 personer, visar att det så kallade LDL-kolesterolet kan skydda mot typ 2-diabetes. Samtidigt är typ 2-diabetes en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och två av tre personer med typ 2-diabetes riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

LDL-kolesterolet kallas ibland för det ”onda kolesterolet”, eftersom tidigare forskning har visat att höga halter i blodet ökar risken för hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar. Vanliga källor till LDL-kolesterol i kosten är feta mejeriprodukter som smör och ost samt feta kött- och charkprodukter. De nya forskningsrönen ger alltså en mer komplex bild än tidigare av LDL-kolesterolets påverkan på hälsan. Risken för att drabbas av exempelvis hjärtinfarkt beror även på vilka arvsanlag vi har.

– Vår forskning ger ökade kunskaper om hur livsstil och gener tillsammans påverkar risken för bland annat hjärtinfarkt. Ju mer vi förstår om hur det hänger ihop, desto bättre kostråd kan vi ta fram för att förebygga allvarliga sjukdomar, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi och ledare för forskningsprojektet.

Hjärt-Lungfondens hjärtinfarktkampanj pågår i november och december och samlar in pengar till hjärtinfarktforskning. Målet är att hitta ny behandling för att halvera antalet drabbade, öka antalet överlevande och ge fler friska år.

För mer information, kontakta gärna:Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se

Pressbilder:

- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
- Marju Orho-Melander, forskare med stöd från Hjärt-Lungfonden

Om forskaren
Namn: Marju Orho-Melander
Ålder: 47 år
Titel: Professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.

Forskar om:

Forskargruppen som leds av Marju Orho-Melander undersöker sambanden mellan genetiska faktorer, tarmbakterier, kostvanor och risken för sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna vill bland annat ta reda på vilka riskfaktorer som fetma och höga blodfettsnivåer som direkt orsakar exempelvis hjärtinfarkt.

Forskarnas mål:
Forskargruppens långsiktiga mål är att hitta bättre metoder för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och även typ 2-diabetes och cancer. Ökad kunskap om de genetiska sjukdomsriskerna kan göra det möjligt att ta fram individanpassade kost- och livsstilsråd för att förebygga bland annat hjärtinfarkt.


Fakta om hjärtinfarkt

- Cirka 30 000 personer drabbas av hjärtinfarkt i Sverige varje år. Det innebär att fler än 80 personer varje dag får hjärtinfarkt.

- Av de som drabbas dör cirka 7 700 personer av sin hjärtinfarkt i Sverige varje år.

- Hjärtinfarkt kan komma snabbt och utan förvarning, men i andra fall föregås insjuknandet i hjärtinfarkt av dagar med korta episoder av bröstsmärta, obehag i vila eller vid lindrig ansträngning.

- Forskningens mål inom tio år är att hitta ny behandling för att halvera antalet drabbade, öka antalet överlevande och ge fler friska år.

- Forskningsframsteg som EKG (1906), det första blodförtunnande läkemedlet – heparin (1935), ultraljudsundersökning (1953), ballongvidgning (1979) och stentar (1987) har bidragit till att sjukvården kunnat rädda många liv under det senaste århundradet.

- Genom Hjärt-Lungfondens stora pågående forskningsstudie SCAPIS hoppas forskarna bland annat kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärtinfarkt.

Så bidrar man till forskningen:- Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7, skriv ”hjärtinfarkt”

- Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/hjarta
- Bli jubileumsgivare på www.hjart-lungfonden.se/jubileum
- Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00
- Sms:a HJÄRTA till 72 901, så går 100 kronor till forskningen

Mer från Hjärt-Lungfonden:- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter (använd hashtag #hjärtinfarkt)
 

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar