Ny forskning ska hjälpa barn i riskzonen genom tidigt ändrade levnadsvanor

I takt med att allt fler unga i Sverige utvecklar ohälsosamma levnadsvanor redan i tidig ålder, ökar risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar. Nu tilldelas Liselotte Schäfer Elinder, professor vid Karolinska Institutet, Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden till sitt forskningsprojekt som syftar till att förbättra levnadsvanor hos barn i riskzonen för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet.

- Vi ser en oroande trend där ohälsosamma vanor etableras tidigt i livet, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom senare. Därför är det också viktigt att sätta in preventiva insatser tidigt, säger Liselotte Schäfer Elinder, professor vid Karolinska Institutet, mottagare av Norhedsstiftelsens Preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden 2024 på sex miljoner kronor.

Idag saknas evidensbaserade familjestödsprogram för barn med ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet. Genom att länka ihop ett hälsofrämjande och förebyggande universellt program för skolan följt av ett riktat program för primärvården skulle alla barn i behov av stöd kunna nås.

Liselotte Schäfer Elinder tilldelas nu Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden på sex miljoner kronor till sitt forskningsprojekt som kommer fokusera på att kombinera två framgångsrika program: "En frisk skolstart" och "Mer och mindre". Det första riktar sig till alla familjer med barn i årskurs ett och syftar till att förbättra matvanor och öka fysisk aktivitet, medan det andra är inriktat på barn med övervikt eller obesitas och deras familjer.

– Med stöd av anslaget planerar vi att utvärdera den kombinerade modellen i en kontrollerad studie där vi följer barnens matvanor, fysiska aktivitet, ätbeteenden och viktutveckling, och jämför med barn som har fått standardbehandling för obesitas, säger Liselotte Schäfer Elinder.

Förhoppningen är att denna modell inte bara kommer att leda till bättre matvanor och mer fysisk aktivitet bland barnen, utan också bidra till en minskning i obesitas och därmed lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar på längre sikt. Om projektet visar sig framgångsrikt är målet att länka ihop de två programmen i skola och primärvård, vilket kan få stor betydelse för förebyggande hälsovård för barn.

- Liselotte Schäfer Elinder tilldelas årets preventionsanslag till sitt livsviktiga forskningsprojekt. Det här är ett sätt att tidigt fånga upp barn som annars hade fått hjälp först mycket senare. Behovet är jättestort idag och många faller tyvärr mellan stolarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon: 070-854 42 35, e-post: daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Liselotte Schäfer Elinder, professor vid Karolinska Institutet, mottagare av Norhedsstiftelsens Preventionsanslag genom Hjärt-Lungfonden 2024 på sex miljoner kronor

Om Liselotte Schäfer Elinder
Ålder: 63.
Yrkestitel: Professor i folkhälsovetenskap, Karolinska institutet.
Bor: Stockholm.
Fritidsintressen: Natur, trädgård, cykling.
Drivkraft: Att göra nytta i samhället.
Anslag: Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden 2024 på totalt 6 miljoner kronor.

Om Norhedsstiftelsens preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden
Sedan 2021 har Norhedsstiftelsens preventionsanslag bidragit till viktig forskning inom levnadsvanor och förebyggande hälsovård, med ett totalt anslag på sex miljoner kronor fördelat över tre år.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se