Ny forskningsstudie visar att KOL minskar i Sverige

Report this content

Förekomsten av lungsjukdomen KOL, en av våra stora folksjukdomar har minskat i Sverige. Det visar en studie med stöd från Hjärt-Lungfonden. Antalet med svår eller medelsvår sjukdom har halverats på 15 år. Den främsta förklaringen är att allt färre röker.

– KOL leder till för tidig död och lidande för många människor i Sverige. Att forskning nu kan visa att det skett en minskning av förekomsten av KOL är enormt positiva nyheter, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Lungsjukdomen KOL, Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en av vår tids stora folksjukdomar. Enligt Socialstyrelsen lever 400 000 - 700 000 människor i Sverige med KOL. Nästan 3 000 människor i Sverige dör varje år av lungsjukdomen. Förekomsten av sjukdomen har ökat globalt under det senaste seklet och i utvecklade länder är rökning den överlägset viktigaste riskfaktorn. Upp till hälften av alla rökare utvecklar förr eller senare KOL om de inte slutar röka.

Studien bygger på två stora befolkningsstudier, dels OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten), dels WSAS (West Sweden Asthma Study) i Västra Götaland. Resultatet visar tydligt att förekomsten av KOL har minskat. Totalt hade cirka sju procent av de vuxna deltagarna i studien KOL. I Norrbotten hade förekomsten av KOL minskat med 41 procent jämfört med studien från 1994. Nedgången var även markant i jämförelse med flera tidigare studier i andra europeiska länder.

– Störst var minskningen bland de allvarligare fallen, det vill säga de med medelsvår till svår sjukdom. Här såg vi en halvering på 15 år. Totalt hade cirka 3,5 procent av deltagarna i studien svår eller medelsvår KOL. I Norrbottensstudien från 1994 handlade det om 8 procent, säger Bo Lundbäck, professor emeritus vid Göteborgs universitet.

Rökning var och är den dominerande riskfaktorn för KOL. Andra riskfaktorer är enligt studien yrkesmässig exponering för skadliga ämnen samt hög ålder. Författarna pekar därför på att det är viktigt att man av folkhälsoskäl både fokuserar på att minska rökningen och också försöker reducera exponeringen av gaser, damm och ångor på arbetsplatser.

Om Studien

Senior författare för publikationen, Bo Lundbäck, är professor emeritus vid Göteborgs universitet. Förste författare är Helena Backman, forskare vid region Norrbotten och Umeå Universitet. Huvudmän för projekten är region Norrbotten och Västra Götalandsregionen samt universiteten i Umeå och Göteborg.
Tidskrift: Respiratory Research 
Studiepopulation: 1 839 män och kvinnor i åldrarna 21–78 år 
Typ av studie: Observationsstudie 
Studiensnamn: Decreased COPD prevalence in Sweden after decades of decrease in smoking
 

För mer information, kontakta gärna: 

Bo Lundbäck, professor emeritus vid Göteborgs universitet, mobiltelefon 070-510 90 37, e-post bo.lundback@gu.se

Helena Backman, forskare vid Umeå universitet och region Norrbotten, mobiltelefon 070-210 89 00, e-post helena.backman@norrbotten.se

Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Fakta om KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.

Symtom: Att ha KOL kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.

Drabbade i siffror: 400 000 till 700 000 människor i Sverige beräknas ha KOL. Cirka 20 till 25 procent av dessa har aldrig rökt. Nästan 3 000 människor i Sverige dör varje år av KOL. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad, men bara cirka en av tre har fått en diagnos.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har kunskapen om hur KOL uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.

Forskningens utmaningar: Att hitta bättre metoder för tidig upptäckt av KOL, få mer kunskap om varför människor som aldrig har rökt drabbas av sjukdomen, bli bättre på att förebygga försämringsperioder för KOL-patienter och att bättre förstå interaktionen mellan miljö och ärftlighet för uppkomst av KOL.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå samlingsdiagnosen KOL samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för dig som har sjukdomen.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

 

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se
 

Prenumerera

Media

Media