Ny metod förlänger förvaringstiden för donatorhjärtan

En ny förvaringsmetod kan göra det möjligt att tredubbla förvaringstiden för donatorhjärtan – från fyra till tolv timmar. Hjärtan som förvarats i den nya ”förvaringslådan” har nu för första gången transplanterats till behövande inom ramen för en klinisk prövning – med positiva resultat. Den kliniska prövningen har genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden. Metoden kan bana väg för fler hjärttransplantationer i framtiden.

– Hittills i år har fyra patienter dött i väntan på ett donatorhjärta. Med den nya metoden hoppas jag att alla som väntar ska hinna få ett nytt hjärta och överleva en transplantation. Den här studien är ett tydligt bevis på hur forskningsframsteg kan bidra till att rädda fler liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Omkring 250 000 svenskar lever med hjärtsvikt, som i sin allvarligaste form är den vanligaste orsaken till en hjärttransplantation. Trots förbättrad överlevnad är hjärtsvikt fortfarande en av de mest dödliga folksjukdomarna i landet, med cirka 3 000 dödsfall per år. År 2019 transplanterades 60 hjärtan i Sverige, nästan en fördubbling sedan 1989, då antalet hjärttransplantationer var 31. Under det senaste decenniet har överlevnaden för transplanterade patienter förbättrats kraftigt tack vare de bättre metoder och behandlingar som utvecklats tack vare forskningen. I dag är överlevnaden för transplanterade svenskar cirka 90 procent ett år efter operation, att jämföra med 65 procent i slutet av 70-talet.

Den nya förvaringsmetoden innebär att donatorhjärtat monteras i en bärbar hjärt-lungmaskin, en slags ”låda”, där det förses med blod, syre, hormoner och näringssubstanser fram till operation. I lådan exponeras hjärtat för en miljö som liknar den levande kroppen. Den hittills använda metoden, som varit i bruk sedan 70-talet, innebär istället att hjärtat kyls ner med en vätska utan blodtillförsel. Utan det syre som blodet för med sig klarar sig hjärtat inte lika länge.

I studien transplanterades sex personer med hjärtan som legat fyra timmar i den nya förvaringslådan. Transplantationerna skedde successivt en efter en, så att man kunde konstatera att patienten överlevde och avbryta om något gick fel. Resultaten jämfördes mot en kontrollgrupp på 25 personer, som opererats med hjärtan som förvarats enligt nuvarande metod. Det visade sig att patienterna med hjärtan från förvaringslådan inte hade några komplikationer alls ett halvår efter transplantationen, medan tre personer som fått donatorhjärtan enligt den traditionella metoden drabbats av svåra komplikationer och fyra avlidit.

Tidigare prekliniska studier med den nya metoden pekar mot att ett hjärta kan klara upp till 24 timmar utanför kroppen. Om fortsatt forskning kan slå fast att tolv timmar är möjligt skulle det innebära helt nya möjligheter för transplantationer i form av längre transporter och fler matchningar.  

– Längre transporter tack vare ökad möjlig förvaringstid gör fler donatorhjärtan tillgängliga. Då kan fler liv räddas. Nu behövs mer finansiering till forskning om restaurering av donatorhjärtan, så att fler hjärtan kan transplanteras, säger Stig Steen, senior professor i thoraxkirurgi vid Lunds universitet.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Varje år delas över 300 miljoner kronor ut till forskningen.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Stig Steen, seniorprofessor i thoraxkirurgi vid Lunds universitet, med lådan
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: A nonrandomized open-label phase 2 trial of nonischemic heart preservation for human heart transplantation
Publicering: Nature Communications, juni 2020
Typ av studie och population:  Icke-randomiserad interventionsstudie/säkerhetsstudie med sex personer i interventionsgruppen och 25 personer i kontrollgruppen.
Forskningen finansierad av: Hjärt-Lungfonden m fl. Som största svenska fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Fakta om hjärttransplantation (Källa: Hjärt-Lungfonden)
- Hjärttransplantation kan bli aktuellt vid mycket svår hjärtsvikt. Det förutsätter dock att den hjärtsjuka personen är relativt frisk i övrigt. Innan man utreds för eventuell transplantation görs i varje enskilt fall en avvägning mellan risken som sjukdomen innebär och den risk som en transplantation medför.
- Vid en hjärttransplantation avlägsnas det gamla hjärtat från kroppen för att ersättas av ett nytt donatorshjärta, som transporterats till transplantationscentret och sys ihop med kvarvarande delar av det gamla hjärtat. Därefter kopplas hålvener, aorta och lungpulsåder ihop med det nya hjärtat, som då går igång av sig självt och börjar pumpa runt blodet.
- Operationen tar mellan sex och tolv timmar, då patienten är sövd.
- Efter transplantationen krävs livslång behandling för att förhindra att det nya hjärtat stöts bort. Förutom medicinering kan man leva ett relativt normalt liv med god livskvalitet med det nya hjärtat.
- Det pågår ständigt ny forskning för att förfina metoderna vid hjärttransplantationer, motverka avstötning och förlänga överlevnaden för de transplanterade.

Fakta om hjärtsvikt (Källa: Hjärt-Lungfonden)
- Innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva.
- Vanliga symptom är andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fotleder och försämrad fysisk förmåga.
- 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt, som ökar gradvis genom livet och blir vanlig först i höga åldrar (75+). Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar.
- Över 3 000 personer dör av diagnosen hjärtsvikt varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan.
- Forskningens mål är att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet. En av utmaningarna är att utveckla effektivare läkemedel och metoder för att reparera hjärtan med hjälp av stamceller.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.