Ny metod med kväveoxid kan hjälpa astmasjuka

Astmatiker och KOL-patienter som inte svarar på kortisonbehandling kan komma att behandlas med kväveoxid och på så vis få ett bättre liv. Det tror professor Göran Hedenstierna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– De astma- och KOL-patienter som är resistenta mot kortison är ofta de som mår allra sämst. Om vår studie ger det resultat vi hoppas på kan dessa patienter få ett mycket bättre liv med hjälp av kväveoxid, säger Göran Hedenstierna i den senaste utgåvan av Hjärt-Lungfondens tidning Forskning för hälsa.
Både astma och svår KOL behandlas framgångsrikt med kortison, så kallade inhalationssteroider. Men hos vissa patienter slås steroidreceptorerna, som binder kortisonet, ut, och patienterna svarar inte på behandlingen.
I sin forskning har Göran Hedenstierna sett att kväveoxid kan återskapa steroidreceptorerna, vilket skulle innebära att kortisonet åter ger effekt.
Göran Hedenstierna har forskat på andningsorganen i närmare 40 år – forskning som gett viktiga resultat, bland annat när det gäller lungornas funktion under narkos. Hjärt-Lungfonden har varit en av de största bidragsgivarna bakom hans forskning.
– Jag har fått stora och värdefulla anslag som i väsentlig del bidragit till mina resultat, säger Göran Hedenstierna.
Högupplöst foto på Göran Hedenstierna finns i vårt bildarkiv. Fotograf: Anders Barkfeldt.
FAKTARUTOR:
Två folksjukdomar Astma och KOL är två av våra folksjukdomar. Cirka 8 procent av Sveriges vuxna befolkning har astma och lika många, 8 procent av personer över 45 år, har KOL. Samhällets kostnader för astma/KOL ligger på 4–6 miljarder kronor årligen, enligt Socialstyrelsen.
Hos en astmatiker är luftrören kroniskt inflammerade, vilket innebär att de alltid är extra känsliga. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som dessutom blir ännu mer inflammerade och svullna. KOL är en kombination av två sjukdomsprocesser, dels bronkiolit, som är en inflammation i lungornas minsta luftrör, dels emfysem som vidgar och förstör lungblåsornas väggar så att den yta som kan ta upp syre och transportera bort koldioxid blir mindre.
Basen för astmabehandling är att dämpa inflammationen i luftrören, vilket görs med kortison som andas in, så kallade inhalationssteroider. Många astmatiker som andas in kortison regelbundet kan leva ett i stort sett normalt liv. Inhalationssteroider har även visat sig ha positiva effekter på patienter med svår KOL.
Kortison Kortison är egentligen ett förstadium till stresshormonet kortisol. Kortisol hör till en grupp av hormoner som bland annat reglerar omsättningen av socker, fett och protein, men som också dämpar immunsystemets reaktioner. De läkemedel som kallas ”kortison” innehåller antingen syntetiska kortisolliknande substanser eller kortisol och ger samma effekter som det kroppsegna kortisolet, exempelvis när det gäller att kraftfullt dämpa inflammation.
När kortisol binder till en receptor, eller mottagare, i en cell sätts flera olika mekanismer igång medan andra stängs av. Detta sker genom att vissa gener i cellens arvsmassa stimuleras och andra hämmas. Gener som styr bildning av inflammatoriska ämnen stängs till exempel av. Hos vissa personer fungerar inte receptorerna som de ska och då får kortisonet ingen effekt.

För mer information, kontakta gärna:

Ulrica Klettner, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon: 08-566 242 34, 0708-54 42 34