Ny metod ska hitta KOL i ett tidigt skede

Report this content

KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en av vår tids stora folksjukdomar, med mellan 400 000 och 700 000 drabbade bara i Sverige. I Malmö har en forskargrupp utvecklat en ny metod som med hjälp av nanopartiklar kan upptäcka KOL i ett mycket tidigare stadium än vad som är möjligt med de metoder som används idag. Studien är en del av SCAPIS, Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.

- Vi har testat en metod där studiedeltagare får andas in mycket små partiklar, så kallade nanopartiklar, hålla andan en kort stund och därefter andas ut i ett mätinstrument. Mängden partiklar som då stannar kvar i lungorna visar hur lungorna mår. En större mängd partiklar tyder på emfysem i lungorna, förklarar Laura Aaltonen, röntgenläkare vid Lunds universitet och en av forskarna i gruppen bakom metoden.  

Emfysem är en typ av förstörd lungvävnad och en av två komponenter i diagnosen KOL. Vid emfysem förstörs de små lungblåsorna och bildar förstorade hålrum i lungan. Just detta tillstånd kan metoden med nanopartiklarna identifiera. Emfysem innebär att lungornas syreupptagningsförmåga försämras. I ett tidigt skede av tillståndet upplever patienten oftast få om några symptom alls och de tidiga förändringarna går inte att upptäcka genom en spirometriundersökning, som är den vanligaste metoden idag för att diagnostisera KOL. Med hjälp av nanopartiklar hoppas forskarna kunna upptäcka KOL på ett tidigt stadium, vilket skulle ge ökade möjligheter att bromsa sjukdomsförloppet.

-Ju tidigare diagnosen kan ställas desto mer tid kan läggas på åtgärder. Jag tror och hoppas att vår metod har förutsättningar att hitta KOL långt tidigare, möjligen flera år tidigare, än i dagsläget. Det skulle också skapa bättre möjligheter för forskning om nya behandlingar, förklarar Laura Aaltonen.

Forskargruppens mål är att kunna utveckla ett enkelt instrument för användning i primärvården för bättre och tidigare diagnostik av KOL. Det återstår ännu många steg och fler studier som måste utföras, men resultaten så här långt gör att forskargruppen ser positivt på framtiden. Om utfallet blir fortsatt gott kan metoden med nanopartiklar bli både enkel och kostnadseffektiv, något som skulle kunna vara intressant också för länder och vårdgivare med begränsade resurser.

- SCAPIS övergripande målsättning är att hitta och behandla hjärt-kärl- och lungsjukdom innan sjukdomen uppstår. Metoden där nanopartiklar används för att hitta KOL på ett tidigt stadium, är ett mycket intressant steg i just den riktningen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden.Resultaten publicerades i mitten av april i den vetenskapliga tidskriften Thorax. Den nya metoden heter AiDA (Airspace Dimension Assessment with Nanoparticles) och upphovsmännen bakom metoden är universitetslektor Jakob Löndahl och professor Per Wollmer vid Lunds universitet.

För mer information, kontakta gärna: Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se.

Bilder:
Illustration av KOL


Om AiDA:

AiDA (Airspace Dimension Assessment with Nanoparticles) bygger på vetskapen att nanopartiklar rör sig på ett mycket förutsägbart sätt i luft. Hos en person med KOL bryts lungvävnadens lungblåsor ner och förstorade hålrum bildas i lungan. Hålrummen gör att partiklarnas avstånd till vävnaden blir längre, och färre partiklar fastnar i denna del av lungan. Genom att mäta hur stor andel av de inandade nanopartiklarna som fastnar i lungorna ger metoden information om hur lungorna ser ut.

De nanopartiklar som används har inga kända eller misstänkta hälsoeffekter.

Så går undersökningen till:

En undersökning med AiDA tar ungefär 15 minuter. Personen som undersöks får först andas helt ren och partikelfri luft några andetag för att tömma lungan på de partiklar som finns i vår omgivande luft. Därefter tar personen ett djupt andetag med luft som innehåller nanopartiklar av känd storlek. Personen håller andan 5-10 sekunder och andas därefter ut i ett mätinstrument. Detta repeteras 6 gånger. Skillnaden mellan mängden inandade och utandade partiklar ger en bra uppskattning om hur stora lungblåsorna är, dvs hur mycket emfysem personen har.

Namn och länk till artikeln:

“Airspace dimension assessment with nanoparticles as a proposed biomarker for emphysema”

Publicering: Thorax, 15 april 2021
Studiepopulation: 618 personer, 50-64 år, varav 47 med emfysem. Personerna ingick i SCAPIS Malmö.
Typ av studie: Tvärsnittsstudie

SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

  • Förebygga dem
  • Ställa bättre och tidigare diagnos
  • Påverka sjukdomsförloppet
  • Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad? Hjärt-Lungfondens stora satsning, forskningsstudien SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är störst världen i sitt slag. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Ny teknik och Sveriges unika register möjliggör viktiga framsteg i forskningen. Tack vare Hjärt-Lungfondens bidrag har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt en nationell kunskapsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på de sex universitetsorterna genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.

Hjärt-Lungfondens roll: Som största fristående finansiär av hjärt-kärl- och lungforskning stöder Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt-kärl- och lungsjukdomarna.

 

SCAPIS är Hjärt-Lungfondens enskilt största forskningssatsning sedan bildandet 1904. Förutom att finansiera studien arbetar Hjärt-Lungfonden med att omsätta resultaten av SCAPIS i patient- och samhällsnytta. Den stora befolkningsstudien har bland annat visat att människor som bor i områden med låg socioekonomi löper nästan 40 procent högre risk att drabbas av högt blodtryck än andra bostadsområden. Diabetes och fetma är dubbelt så vanligt i svaga områden och andelen rökare mer än tre gånger större. Hjärt-Lungfonden arbetar därför aktivt med politisk påverkan för att omsätta forskningen till konkreta åtgärder för ett hälsosamt och jämlikt Sverige. Det handlar till exempel om infrastruktur som underlättar fysisk aktivitet, förbättrat livsmedelsutbud och rökfria miljöer.

Läs mer på www.scapis.se och www.scapis.org

Anna Aderlund
Press- och PR-ansvarig
anna.aderlund@hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Prenumerera