Ny studie: Singlar och lågutbildade löper större risk att dö efter bypassoperation
Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation – det visar en ny forskningsstudie med stöd av Hjärt-Lungfonden. En nyopererad 60-åring som bor med en partner och har hög inkomst och utbildning lever i medianfallet fem år längre än motsvarande person med flera sociala riskfaktorer.
– Vår studie visar att du löper betydligt större risk att dö i förtid efter bypassoperation om du lever ensam, har en låg inkomst eller är lågutbildad. Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen. Nu behöver vi undersöka exakt vad detta beror på och lägga fokus på att hjälpa människor som tillhör sociala riskgrupper, säger Susanne Nielsen, operationssjuksköterska och forskare vid Institutionen för medicin vid Göteborgs universitet.
I studien har forskarna undersökt hur sociala faktorer som civilstånd, inkomst och utbildning påverkar livslängden efter kranskärlsoperation, så kallad koronar bypass. Studien visar att en ensamstående 60-åring med låg utbildning och inkomst i medianfallet avlider fem år tidigare efter bypassoperation än en jämnårig patient som är gift samt har hög inkomst och utbildning. Skillnaden gäller oberoende av kön och ålder.
Studien, som publicerats i Journal of the American Heart Association och har genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden, omfattar 112 000 män och kvinnor som genomgick en bypassoperation under perioden 1992–2015. Data hämtades från hjärtkirurgiregistret, som är en del av kvalitetsregistret Swedeheart, samt från Dödsorsaksregistret, Patientregistret och databasen LISA.
– Den här studien stärker bilden av vård som betydligt mer än bara lyckade ingrepp. Varje år avlider över 30 000 svenskar i hjärt-kärlsjukdom. Om fler patienter, förutom sekundärpreventiv läkemedelsbehandling, får hjälp med att ta till sig vetenskapligt baserade livsstilsråd efter en bypassoperation skulle dödstalen med största sannolikhet minska, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Hjärt-kärlsjukdom är fortsatt den vanligaste dödsorsaken i Sverige, men forskningen har bidragit till att dödligheten nästan har halverats på 20 år.
Studiens fullständiga namn: Social Factors, Sex, and Mortality Risk After Coronary Artery Bypass Grafting: A Population‐Based Cohort Study.
För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se
Pressbilder:
- Susanne Nielsen, operationssjuksköterska och post doc vid Avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Institutionen för medicin, Göteborgs Universitet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Fakta: Prevention (Källa: Hjärt-Lungfonden)
- Prevention innebär att arbeta förebyggande för att inte drabbas av en sjukdom, exempelvis hjärt-kärlhändelser såsom hjärtinfarkt eller stroke.
- Det preventiva arbetet bygger till stor del på livsstilsförändringar, ofta avseende rökning, kosthållning och fysisk aktivitet.
- Primär prevention innebär att försöka förebygga sjukdomar du aldrig har drabbats av.
- Sekundär prevention innebär att försöka förhindra upprepning av exempelvis en hjärtinfarkt genom livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling.
- Enligt forskarna visar studien på vikten av sekundärpreventiva åtgärder efter bypasskirurgi, särskilt för den sårbara gruppen med många sociala riskfaktorer.
Fakta: Om hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
- I Sverige lever 2,0 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom.
- Över 30 000 människor dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige.
- De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och stroke.
- Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
- Under 2018 fick Hjärt-Lungfonden ansökningar om forskningsanslag på 1,7 miljarder kronor, och kunde dela ut ett nytt rekordbelopp – 351 miljoner kronor – till forskning om hjärt- och lungsjukdom. För tio år sedan låg samma siffra på 140 miljoner.
- Hjärt-Lungfonden stödjer löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid landets universitet och universitetssjukhus.
Tips: 7 frågor för ett bättre vårdbesök (Källa: Sveriges Kommuner och Landsting)
Förbered dig inför ett vårdbesök genom att svara på följande frågor:
1. Varför kontaktar du vården?
2. Vilka förväntningar har du på detta besök?
3. Har du tidigare blivit opererad eller fått annan behandling?
4. Vilka besvär har du?
5. Vad tror du själv kan var orsaken?
6. Vad är viktigt för dig?
7. Vad ska du komma ihåg efter det här besöket?
Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stötta forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se
Taggar:
