Ny svensk studie visar: Brister och förbättringspotential i diagnostik och behandling av hjärtsvikt
En ny studie på hjärtsviktspatienter visar på brister i behandling och diagnostik, men också på genomförda förbättringar.
Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom och en vanlig orsak till dödsfall, sjukhusvistelse och nedsatt livskvalitet. I dag beräknas drygt 200 000 svenskar ha hjärtsvikt, vilket gör den till en av Sveriges största folksjukdomar. Hälften av alla som får diagnosen kronisk hjärtsvikt dör inom fem år vilket innebär att prognosen är sämre än för de flesta cancersjukdomar. Utrednings- och behandlingsmöjligheterna har förbättrats avsevärt de senaste decennierna, och med bra behandling kan prognosen bli betydligt bättre för många personer med hjärtsvikt.
Den nya studien, som inkluderade 2 093 hjärtsviktspatienter på 158 vårdcentraler runt om i landet, visar på flera problem inom hjärtsviktsområdet. Mindre än en tredjedel hade genomgått en ultraljudsundersökning av hjärtat, som i dag är den säkraste metoden att ställa hjärtsviktsdiagnos. Studien visade också på en underanvändning av de läkemedel som har visats förbättra prognosen vid hjärtsvikt och att hjärtsviktspatienterna hade många andra samtidiga sjukdomar.
– Genom att satsa på bättre resurser, kunskapsspridning och adekvat tillgång till diagnosutrustning skulle samhället spara stora pengar samtidigt som lidandet för den enskilde patienten skulle kunna minskas avsevärt, säger professor Anders Waldenström, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.
Trots att studien visar på brister inom hjärtsviktsvården så finns det positiva förändringssignaler. Vid jämförelse med en liknande studie med något annan uppläggning, som gjordes fyra år tidigare, är det fler som i dag får behandling med de väldokumenterade läkemedelsgrupperna.
Studien visar också att det finns ett stort intresse bland vårdpersonal för att förbättra situationen. Detta visade sig speciellt vid det avslutande stormöte som inkluderade både hjärtspecialister och allmänläkare.
– Denna nya stora studie har initierat en välbehövlig debatt inom sjukvården. Det behövs ett närmare samarbete mellan primärvård och hjärtspecialistvård. Det är angeläget att tillgängligheten till diagnostik med ultraljud förbättras. Personer med hjärtsvikt behöver en kontinuerlig och förtroendefull kontakt med sjukvården för att de goda behandlingsmöjligheterna ska kunna förverkligas, säger Jan Håkansson, ordförande i läkemedelsrådet i Svensk förening för allmänmedicin.