Ny upptäckt: Proteinnivåer i blodet kan visa risk för hjärt-kärlsjukdom

Genom att mäta nivåer av olika endotelproteiner i blodet har forskare i en ny studie kunnat visa en koppling mellan dessa nivåer och risken för hjärt-kärlsjukdom. Fyndet kan utgöra ett första steg mot befolkningsstudien SCAPIS mål - att genom ett enkelt blodprov kunna se individers risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

-Resultaten visar att 38 av 216 endotelproteiner speglar kardiovaskulär risk och vi tror att detta fynd kan utgöra ett första steg i utvecklingen mot ett rutinblodprov som kan ge en bild av kärlhälsan hos en individ. Nästa steg är att verifiera fynden i ett större material samt kunna bekräfta samband mellan fynd och verkliga hjärthändelser, säger Lynn Butler, forskare vid Molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Under det senaste decenniet har det skett en stark teknologisk utveckling som gjort det möjligt att upptäcka allt fler biomarkörer. Idag är det möjligt att screena för tusentals proteiner i ett och samma blodprov. Lynn Butler tycker det är svårt att förutsäga när ett blodprov kan börja användas i rutinmässig screening för personers hjärt-kärlhälsa, men hennes bedömning är att det skulle kunna bli verklighet inom 5-10 år.

-Ett av målen med vår stora forskningssatsning SCAPIS är att kunna hitta riskpersoner och behandla dem innan sjukdom uppstår. Ett blodprov som kan varna i tid skulle rädda många liv och bespara mycket lidande och därför är resultaten från Lynn Butlers studie mycket intressanta, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden.

Endotelet är det cellager som ”tapetserar” insidan av blodkärlen. Endotelcellerna är viktiga för hjärt-kärlhälsan eftersom de bland annat reglerar kontrollen av blodtrycket och motverkar blodproppar. När endotelet utsätts för rökning, fetma och blodfettsrubbningar kan det förlora en del av sina funktioner, vilket i sin tur kan bidra till hjärt-kärlsjukdom.

I forskningsprojektet, som genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden, har forskarna mätt nivåerna av 216 endotelproteiner hos omkring tusen personer i medelåldern som ingick i SCAPIS-studiens pilotdel. Frågan som forskarna ställde sig var ifall nivåerna av dessa proteiner i blodet återspeglar endotelets funktion och om de skulle kunna användas som biomarkörer för hjärt-kärlsjukdom. Det visade sig att 38 av proteinerna var associerade med kardiovaskulära riskfaktorer, som högt BMI, totalkolesterol, LDL, rökning, högt blodtryck eller diabetes. De var även associerade med risk för hjärt-kärlsjukdom beräknad på konventionellt vis (”risk score”).

Resultaten publicerades nyligen i Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology.

Länk till studien: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34706560/

Bilder:

- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
- Lynn Butler, forskare vid Molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

För mer information, kontakta gärna:
Susanne Klofsten, kommunikationsansvarig SCAPIS, Hjärt-Lungfonden, telefon 0720-78 33 28, susanne.klofsten@hjart-lungfonden.se

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

• Förebygga dem
• Ställa bättre och tidigare diagnos
• Påverka sjukdomsförloppet
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad? Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013 -2018. En pilotstudie med 1100 individer genomfördes 2012 i Göteborg.

Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.

Läs mer på www.scapis.se  och www.scapis.org