Nytt svenskt forskningsgenombrott: Fetma stor riskfaktor för gåtfull hjärtsjukdom

Varje år avlider långt över 300 svenskar i hjärtsjukdomen kardiomyopati. Varför man drabbas har till stor del varit okänt. En ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar en stark koppling mellan fetma och kardiomyopati, där ungdomar med ett BMI över 35 löper hela åtta gånger större risk att drabbas.

– Det har tidigare varit okänt varför man drabbas av kardiomyopati, men vår studie visar att fetma är en tydlig riskfaktor. Eftersom kraftig övervikt ökar bland unga människor i Sverige talar mycket för en ökning av antalet patienter med kardiomyopati i framtiden, vilket kommer att få konsekvenser för vården, säger Annika Rosengren, professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Kardiomyopati, även känt som hjärtmuskelsjukdom, försvagar hjärtats pumpfunktion och kan i värsta fall leda till döden. Varje år avlider över 300 svenskar av kardiomyopati, vilket gör det till en vanligare dödsorsak än trafikolyckor. Även om man sett kopplingar till såväl genetik som missbruk så har mekanismerna bakom sjukdomen till stor del varit okända.

En ny studie, med stöd av Hjärt-Lungfonden, visar nu en tydlig koppling mellan fetma i ung ålder och en ökad risk för kardiomyopati. Studien utgår från hälsouppgifter i Värnpliktsregistret om totalt 1,7 miljoner 18-åriga män, som sedan följts upp i patient- och dödsorsaksregistren under en 25-årsperiod. Resultatet visar att ett BMI över 25 fördubblar risken att drabbas jämfört med normalviktiga personer, och ett BMI över 35 innebär en nästan åttafaldig risk. Samtidigt har andelen svenskar med fetma ökat från 12 till 15 procent under en tioårsperiod.

– Tack vare forskningen minskar dödligheten i hjärt-kärlsjukdom kraftigt, men våra livsstilsvanor riskerar att bryta den positiva trenden. På ett decennium har till exempel andelen unga män med fetma fördubblats, från 5 till 10 procent. Nu är det viktigt att forskningsbaserade livsstilsråd om kost och motion når alla svenskar redan i tidig ålder, genom en nationell handlingsplan, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning vid landets universitet och universitetssjukhus för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Förra året delade organisationen ut rekordbeloppet 351 miljoner kronor till forskningen.

För mer information, kontakta gärna: Anna Aderlund, press- och pr-ansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Annika Rosengren, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
 

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Higher body mass index in adolescence predicts cardiomyopathy risk in midlife
Metod: Registerbaserad prospektiv kohortstudie. 1,7 miljoner vuxna män (inskrivna i Värnpliktsregistret vid 18 års ålder) har följts upp under en mediantid av 27 år.
Publicering: Circulation.

Fakta: Vad är kardiomyopati (Källa: Hjärt-Lungfonden 2019)
- En hjärtmuskelsjukdom som förändrar hjärtats form och gör det svårt för hjärtat att pumpa runt blod, vilket i sin tur kan leda till hjärtsvikt. Varje år avlider drygt 300 svenskar till följd av kardiomyopati.
- De två vanligaste formerna är dilaterad kardiomyopati, som innebär att hjärtmuskeln blir svagare och att hjärtrummen vidgas, samt hypertrofisk kardiomyopati som innebär att hjärtmuskeln blir tjockare.
- Hittills har man oftast betecknat kardiomyopati som ärftligt. Det finns dock andra orsaker till sjukdomen, exempelvis alkohol- och drogmissbruk samt fetma.

Fakta om fetma (Källa: Hjärt-Lungfonden 2019)

Vad är fetma? BMI, Body Mass Index, beräknas genom att dividera kroppsvikt (kilo) med kroppslängd (meter) i kvadrat. En person som väger 70 kilo och är 1,70 meter lång har ett BMI på 24,2 (70/1,7²). Personer med BMI över 30 räknas som feta, medan personer med BMI över 25 räknas som överviktiga. Beräkningsmodellen är inte tillämplig på barn eller elitidrottare.

Varför är fetma farligt? Fetma leder till ökad risk för en rad sjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Orsakerna är flera:

- Ökad fettansamling ökar även kroppens blodvolym, vilket leder till att hjärtat behöver pumpa mer blod. Det medför att blodtrycket stiger vilket ökar den mekaniska belastningen på hjärtat, något som bland annat kan orsaka hjärtsvikt.

- När kroppen inte gör av med all energi den får via maten lagras överskottet delvis som fett i kroppen, delvis som fett cirkulerandes i blodet. Efter hand avlagras fettet i blodkärlsväggarna och bildar plack, som i förlängningen kan stoppa blodflödet och orsaka stroke eller hjärtinfarkt.

- Bukfett frisätter hormoner som kan påverka ämnesomsättningen, bland annat hur glukos och insulin hanteras i kroppen. Det leder i sin tur till en ökad risk för diabetes typ 2.

Hur går jag ner i vikt? Enligt Livsmedelsverket bör den som vill gå ner i vikt få minst 30 minuters rörelse om dagen, äta mer fullkorn, minska intaget av socker, rött kött och chark samt äta 500 gram frukt och grönsaker varje dag.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se