Oro för arbetslöshet och ekonomi kopplas till viktuppgång

En ny studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att osäkra arbetsförhållanden eller ekonomiska bekymmer kan förknippas med viktuppgång. I coronakrisens spår oroar sig många för att mista jobbet eller få sämre ekonomi, vilket kan få konsekvenser för hälsan. Hjärt-Lungfonden lyfter därför vikten av goda levnadsvanor, för att minska risken för fetma och i förlängningen hjärt-kärlsjukdom.
 

– Vi drabbas alla av personliga kriser av olika slag genom livet. Kirsten Mehligs forskning ger ökad kunskap om hur oro kopplas till vikt och påminner oss om betydelsen av att äta bra, röra på sig och sova ordentligt, även vid psykiska påfrestningar. I förlängningen kan goda levnadsvanor både rädda liv och höja livskvaliteten för många människor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Enligt siffror från Folkhälsomyndigheten har andelen personer i Sverige som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande ökat från 12 procent år 2008 till 17 procent 2018.  Den nationella folkhälsoenkäten visar att fyra av tio svenskar, 41 procent, lever med oro, ängslan eller ångest. I spåren av coronapandemin riskerar den psykiska ohälsan öka ytterligare.

Samtidigt blir allt fler överviktiga eller feta. Enligt en aktuell studie från GIH har andelen svenskar som räknas till dessa kategorier ökat från 44 procent till 54 procent sedan 1995. Forskning visar också att psykisk stress ofta leder till överätande, minskad fysisk aktivitet och sömnproblem. Dessa faktorer ökar tydligt risken för övervikt och fetma, som i sin tur är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

I den nya studien, som finansierats av bland annat Hjärt-Lungfonden, har forskarna undersökt kroppsvikt med beräkningsmodellen body mass index (BMI) hos 2 706 personer i åldrarna 25–75 under åren 2001 till 2004. Deltagarna fick också svara på om de tidigare upplevt negativa livshändelser såsom dödsfall eller sjukdom i familjen, skilsmässa, arbetslöshet eller ekonomiska problem. Hos 904 av deltagarna undersöktes vikt och BMI även cirka 13 år senare, det vill säga 2014–2016. Resultaten visar både vid studiestart och uppföljning en tydlig koppling mellan negativa livshändelser och ökad kroppsvikt.

– Både kvinnors och mäns viktökning kunde kopplas till psykiska påfrestningar, framför allt att man tvingats sluta på sitt jobb eller haft ekonomiska bekymmer. Nu behöver vi öka kännedomen om det här, så att fler kan göra mer medvetna livsstilsval eller söka hjälp i god tid. Det handlar om att både mildra den psykiska ohälsan och ta hand om de kroppsliga förändringar som oro eller kriser kan medföra, säger Kirsten Mehlig, docent i epidemiologi vid Göteborgs universitet.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Förra året delade organisationen ut 308 miljoner kronor till forskningen.


För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, press- och pr-ansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se
 

- Kirsten Mehlig, docent i epidemiologi vid institutionen för medicin, Göteborgs universitet

- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
 

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Negative life events predict weight gain in a 13-year follow-up of an adult Swedish population
Metod och population: Prospektiv observationsstudie med totalt 2 706 personer
Publicering: Journal of Psychosomatic Research, maj 2020

Fakta om fetma (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Vad är fetma? BMI, Body Mass Index, beräknas genom att dividera kroppsvikt (kilo) med kroppslängd (meter) i kvadrat. En person som väger 70 kilo och är 1,70 meter lång har ett BMI på 24,2 (70/(1,70x1,70)). Personer med BMI över 30 räknas som feta, medan personer med BMI över 25 räknas som överviktiga. Beräkningsmodellen är inte tillämplig på barn eller elitidrottare.
Varför är fetma farligt? Fetma leder till ökad risk för en rad sjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Orsakerna är flera:
- Ökad fettansamling ökar även kroppens blodvolym, vilket leder till att hjärtat behöver pumpa mer blod. Det medför att blodtrycket stiger vilket ökar den mekaniska belastningen på hjärtat, något som bland annat kan orsaka hjärtsvikt.
- När kroppen inte gör av med all energi den får via maten lagras överskottet delvis som fett i kroppen, delvis som fett som cirkulerar i blodet. Efter hand lagras fettet in i blodkärlsväggarna och bildar plack, som i förlängningen kan stoppa blodflödet och orsaka stroke eller hjärtinfarkt.
- Bukfett frisätter hormoner som kan påverka ämnesomsättningen, bland annat hur glukos och insulin hanteras i kroppen. Det leder i sin tur till en ökad risk för diabetes typ 2.
Hur går jag ner i vikt? Enligt Livsmedelsverket bör den som vill gå ner i vikt röra sig minst 30 minuter om dagen, äta mer fullkorn, minska intaget av socker, rött kött och chark samt äta 500 gram grönsaker, frukt och bär varje dag.

Fakta om hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• I Sverige lever 2,0 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken idag.
• Närmare 30 000 invånare dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige. De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt och stroke samt plötsligt hjärtstopp, som innebär att hjärtats pumpfunktion plötsligt upphör.
• Riskfaktorer som stillasittande, övervikt och diabetes ökar dramatiskt och riskerar att höja dödstalen i hjärt-kärlsjukdom. Mer resurser till forskningen och bättre levnadsvanor krävs för att vända utvecklingen.
• Tack vare forskning som har resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom minskat med mer än en femtedel under de senaste tio åren.
• Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.