Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning i medelåldern
En persons vikt vid 20 års ålder har en avgörande betydelse för risken att drabbas av åderförkalkning senare i livet. Det visar ny forskning som bygger på befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.
– Vår studie visar att den vikt man har i 20-årsåldern påverkar i hög grad vad som kommer att hända i hjärtats kranskärl i vuxen ålder. En person som har 15 kilos övervikt vid 20 års ålder har 60 procent högre risk för åderförkalkning i kranskärlen 40 år senare. Det innebär att man bär med sig den risken upp i vuxen ålder, säger Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Studien bygger på drygt 25 000 deltagare ur befolkningsstudien SCAPIS. Deltagarna fick själva uppge den vikt de hade när de var 20 år. När samma personer var mellan 50 och 64 år vägdes de och fick sina kranskärl undersökta med datortomografi.
Forskarna kunde då konstatera att de deltagare som vid 20 års ålder haft en övervikt på 15 kilo hade 1,6 gånger högre risk att drabbas av åderförkalkning i kranskärlen i medelåldern, när hänsyn tagits till en rad olika faktorer.
Flera studier har tidigare visat att övervikt i tidig vuxenålder ökar risken att drabbas av stroke och hjärtinfarkt senare i livet. Men enligt Göran Bergström är det här första gången man kunnat se hur kranskärlen påverkas av övervikten cirka 40 år senare.
– Den här studien visar hur viktigt det är att tidigt lägga grunden för goda levnadsvanor, med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Genom att ge barn och föräldrar förutsättningar att äta sunt och röra på sig kan vi förebygga och förhindra att människor drabbas av hjärt-kärlsjukdom, vilket är målet med SCAPIS, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
För mer information, kontakta gärna:
Susanne Klofsten, kommunikationsansvarig SCAPIS, Hjärt-Lungfonden, telefon 0720-78 33 28, susanne.klofsten@hjart-lungfonden.se
Bilder:
- Göran Bergström, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Fakta om studien:
Namn och länk: Body weight at age 20 and in midlife is more important than weight gain for coronary atherosclerosis: Results from SCAPIS
Publicering: Atherosclerosis, 3 februari 2023
Huvudförfattare:
Göran Bergström
Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Vision: Minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.
Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.
Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna
• Förebygga dem
• Ställa bättre och tidigare diagnos
• Påverka sjukdomsförloppet
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.
Vad? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.
Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.
Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. En pilotstudie med 1100 individer genomfördes 2012 i Göteborg. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.
Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7
Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se
Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.