Sömnapné under REM-sömnen kopplat till risk för hjärt-kärlsjukdom

Sömnapné är en folksjukdom som kännetecknas av korta andningsuppehåll under sömnen. En nyligen publicerad studie vid Uppsala universitet med stöd från Hjärt-Lungfonden visar att andningsuppehåll under den så kallade REM-sömnen är förknippade med tecken på åderförfettning med risk för hjärt-kärlsjukdom.

- Tack vare forskning vet vi att många människor i Sverige lever med sömnapné. Men sambandet mellan sömnapné, symtom och risk för hjärt-kärlsjukdom är komplicerat och kräver mer forskning för att rädda liv och minska lidande, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Uppsalaforskarna har i tidigare studier kunnat slå fast att sömnapné under den så kallade REM-sömnen, är extra skadlig. Under REM-sömnen är andningsuppehållen längre och blodtrycket stiger.

Nu visar nya forskningsresultat på ett samband mellan allvarlig sömnapné under REM-sömnen och en förtjockad kärlvägg i halskärlen. När forskarna tittade på könsskillnader fann man dock att sambandet var signifikant endast för kvinnor.

En förklaring kan vara att sömnapné under REM-sömn helt enkelt är en viktigare markör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor än hos män. Trots att kvinnor med sömnapné generellt sett har färre andningsuppehåll sett till hela nattsömnen, har de en större andel uppehåll under just REM-sömnen.

- Resultaten från den här studien talar för att vi inte bara kan titta på antalet andningsuppehåll under sömnen, utan också måste ta hänsyn till när under sömnen de inträffar. Därutöver visar studien på möjliga könsskillnader i sambandet mellan sömnapné och hjärtkärlsjukdom, säger Mirjam Ljunggren, forskare och lungläkare vid Uppsala universitet.

Sömnapné innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Vid varje andningsuppehåll reagerar kroppen med stress som aktiverar det autonoma nervsystemet och frisätter stresshormon. Puls och blodtryck ökar och undertrycket som skapas i bröstkorgen gör att hjärtat får tyngre att arbeta.

Studiens namn: Rapid eye movement sleep apnea and carotid intima thickness in men and women: a SHE-MUSTACHE cohort study
Typ av studie: Tvärsnittsstudie (observationsstudie)
Tidskrift: Journal of Sleep Research. Publicering 12 april 2022

Symtom på sömnapné
Den som remitteras till en sömnapnéutredning har vanligen sökt sig till vården för problem med snarkning i kombination med trötthet på dagen. Andra vanliga symtom är muntorrhet och ont i svalget på morgonen, orolig sömn, att man behöver gå upp och kissa flera gånger på natten, humörsvängningar och nedsatt sexualdrift. Ibland förekommer också besvär med morgonhuvudvärk, sura uppstötningar och nattlig hosta.

Fakta om REM-sömnen
Ungefär 20 procent av sömnen utgörs av REM-sömn, ”rapid eye movement”, som översatt till svenska betyder snabba ögonrörelser. REM-sömnen återkommer cykliskt under natten, med högre koncentration timmarna före uppvaknande. Man tror att REM-sömnen är viktig för inlärning och minneskonsolidering. Under REM-sömn är våra muskler avslappnade och så också i svalget, vilket bidrar till en ökad benägenhet för svalget att falla samman och ge upphov till andningsuppehåll. Andningsuppehållen under REM-sömn är också längre och förenade med djupare dippar i syresättning.

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Mirjam Ljunggren, forskare och lungläkare vid Uppsala universitet

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35,
e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Fakta om Sömnapné Källa: Hjärt-Lungfonden

Vad är sömnapné?
Sömnapné är en folksjukdom som karaktäriseras av korta andningsuppehåll under sömnen. Uppskattningsvis lever 600 000 personer i Sverige med sömnapné idag. Personer med obstruktiv sömnapné har en ofri övre luftväg, de snarkar och kan vara trötta under dagen. Under själva andningsuppehållet är andningsrörelserna kraftiga, men personen får ingen luft eftersom den övre luftvägen är tät och vanligen blockeras av tungbasen.

Symtom
Den som remitteras till en sömnapnéutredning har vanligen sökt sig till vården för problem med snarkning i kombination med trötthet på dagen. Andra vanliga symtom är muntorrhet och ont i svalget på morgonen, orolig sömn, kissar flera gånger på natten, humörsvängningar och nedsatt sexualdrift. Ibland förekommer också besvär med morgonhuvudvärk, sura uppstötningar och nattlig hosta.

Riskfaktorer
Att luftvägarna är trånga kan bero på en rad olika faktorer. Stor tunga och stora halsmandlar kan orsaka sömnapné. Överbett, övervikt och andra typer av anatomiska avvikelser kan också vara riskfaktorer, liksom vissa sjukdomar.

Risker med sömnapné
Konsekvenserna av sömnapnén och den störda nattsömnen kan delas in i två typer:
Dagtrötthet och nedsatt koncentrationsförmåga
Långsiktiga effekter på hjärta och blodkärl

Risk för hjärta-kärlsjukdom
Framgångsrik svensk forskning har visat att det finns flera komponenter som gör att sömnapné innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Vid varje andningsuppehåll reagerar kroppen med stress som aktiverar det autonoma nervsystemet och frisätter stresshormon. Puls och blodtryck ökar och undertrycket som skapas i bröstkorgen gör att hjärtat får tyngre att arbeta. Samtidigt uppstår en syresänkning i blodet.

Behandling
Vid behandling av sömnapnésyndrom brukar det bli aktuellt med antingen:
CPAP - övertrycksandning med mask
eller sömntandställning - Underkäksframdragande apnéskena

Så kan man förbättra sin sömn
Det finns många orsaker, utöver sömnapné, till sömnighet och sömnproblem. Det finns mycket man kan göra själv för att förbättra sin sömn, här kommer några tips från ”Livsstilsverktyget”.

Få hjärnvila under dagen - bara låter tankarna vandra. Det kallas hjärnans grundtillstånd. Det kan vara välgörande att ta sig tid för detta under dagen och få ett slags ”hjärnvila”. Annars kommer vi få svårare att somna eftersom det finns en mängd obearbetade upplevelser från dagen

Solljus på morgonen - Den mest centrala faktorn för en god sömn är att få en regelbunden dygnsrytm både vardagar och helger. Det är lättare sagt än gjort i dagens samhälle. Men det finns några bra knep. När ögat träffas av morgonljuset sänds signaler till hjärnan, så att kroppens rytm synkroniseras med dygnets.

Belysningstips - Idag utsätts många för ett ständigt ljus, även sena kvällar, ibland nätter. I synnerhet det blåa ljuset från moderna lampor, teve och mobilskärmar rubbar dygnsrytmen och lurar kroppen att tro att det är dag. Då blockeras natthormonet melatonin så att vi får svårare att sova. Bara en kort blick på telefonens skärm då vi vaknar till på natten kan rubba sömnen. Det är en fördel med låga ljuskällor i stället för taklampor på kvällen. Det röda skenet från en brasa eller stearinljus påverkar inte rytmen negativt.

Först uppvärmning – sen nedkylning - Det finns ett japanskt sömnknep som går ut på att värma sina händer och fötter strax före läggdags. Andra tar en varm dusch. Vad som händer är att venerna vidgas så att värme efteråt lämnar kroppen. Paradoxalt nog blir vi alltså avkylda, och fallande kroppstemperatur är en stark signal för sömnen. Det är därför också bra att ha ett svalt sovrum.

Hjälper en tupplur? – Hjälper en ”power nap”. Ja, faktiskt. Det utforskades på allvar först av NASA i samband med rymdfärder och det har bl.a. visats minska blodtrycket och förbättra minnet.  En tupplur bör vara max 20-30 minuter så att vi inte går ner i djupsömn. 

Kaffe + tupplur ger dubbel effekt - Det tar ungefär 20-30 minuter innan kaffe verkar. Om du dricker kaffe precis före en tupplur vaknar du naturligt efter 20-30 minuter. Du får då en dubbel effekt, tupplurens och kaffets. Om du kör bil och känner dig trött kan det vara ett användbart knep.

Om du vaknar mitt i natten - Om du vaknar och inte kan somna om så oroa dig inte. Du tar igen djupsömnen genom att sova effektivare nästa natt. Det viktigaste är att inte stanna kvar i sängen för länge om du ligger vaken. Då börjar du associera sängen med sömnproblem, oro och grubblerier. Under natten har vi ofta en oproportionerligt stor oro. Börja inte kolla mail eller mobilen och ät inte, för då aktiveras arousal-systemet. I stället bör du stiga upp, läsa något med dämpad belysning, meditera eller lyssna på musik. Först när du är sömnig på nytt bör du återgå till sängen.

Vår hälsa är beroende av god nattsömn. Här finns lite grundläggande sömnkunskaper och fler tips.
 

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.