Stor organbrist – 6 av 7 svenskar har inte tagit ställning till organdonation

Just nu väntar omkring 710 personer på ett nytt organ i Sverige. I snitt dör en person i veckan från väntelistan för organdonation, till följd av att organbristen är så stor. Samtidigt har sex av sju svenskar inte tagit ställning till att donera organ, enligt en sammanställning av Hjärt-Lungfonden.

- Under de senaste decennierna har överlevnaden för hjärttransplanterade patienter förbättrats kraftigt genom de bättre metoder och behandlingar som utvecklats tack vare forskningen. Men mer forskning behövs för att fler liv ska räddas, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

De vanligaste organen som transplanteras i Sverige är njurar, lever, hjärta och lungor. För personer med mycket svår hjärtsvikt kan en hjärttransplantation vara livsnödvändig. Men bristen på hjärtdonatorer är den viktigaste faktorn till att fler patienter inte kan hjärttransplanteras.

Forskare vid Göteborgs universitet studerar nu möjligheten att transplantera från hjärtdonatorer som idag väljs bort på grund av en tillfällig påverkan på hjärtat. Forskarna bedömer att det kan öka antalet hjärttransplantationer med 30 procent.

- Målet med det här forskningsprojektet är att kunna öka antalet tillgängliga hjärtan för transplantationer. Det gör vi genom att visa att det är säkert att transplantera ett hjärta med en tillfällig funktionspåverkan, säger Jonatan Oras, docent vid Göteborgs universitet.

Trots att överlevnaden efter en transplantation idag är väldigt hög så dör många personer då det råder brist på organ i Sverige. Under 2019-2022 överlevde mer än 92 procent av de hjärttransplanterade de första 30 dagarna och tioårsöverlevnaden är i dagsläget nästan 80 procent.

1 878 174 personer har anmält sig till donationsregistret. Av dem är cirka 80 procent positivt inställda till att donera. För att ta ställning till att donera organ efter döden anmäler man sig till Socialstyrelsens donationsregister. Alla kan anmäla sig oavsett ålder, sjukdomar och levnadsvanor.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Jonatan Oras, docent vid Göteborgs universitet
 

Anmäl dig till donationsregistret här
I donationsregistret kan du anmäla din inställning till att donera organ och vävnader efter din död. Alla kan anmäla sig oavsett ålder, sjukdomar och levnadsvanor. Av de drygt 1,8 miljoner personer som anmält sitt ställningstagande i donationsregistret är cirka 80 procent positivt inställda till att donera och andelen har ökat från 2006 och framåt.

Donationsveckan
Donationsveckan är en årligen återkommande nationell kampanjvecka som initieras av Socialstyrelsen. Ett syfte med veckan är att få fler att ta ställning till organ- och vävnadsdonation.
 

Hjärttransplantationer genom tiderna
1958 - Norman Shumway och Richard Lower på Stanforduniversitetet i USA genomför lyckade hjärttransplantationer på hundar.
1967 - Christiaan Barnard utför den första hjärttransplantationen på människa.
1980 - Den första svensken, 18-årige Matti, får ett nytt hjärta på Stanford. Han avled efter fem veckor.
1984 - Den första svenska hjärttransplantationen äger rum i Göteborg.
1988 - Hjärndödbegreppet införs i Sverige.
1990-talet - Hjärtpumpar utvecklas som hjälper patienter med svår hjärtsvikt att överleva i väntan på hjärttransplantation.
2022 - 57-årige svårt hjärtsjuka amerikanen David Bennett blir den första personen att transplanteras med ett genmodifierat hjärta från en gris. Men efter att hans tillstånd försämrats avled han två månader senare.

Fakta om hjärttransplantation (källa Hjärt-Lungfonden)
Varför opereras man? Vid mycket svår hjärtsvikt kan det bli aktuellt med hjärttransplantation. Detta förutsätter dock att den hjärtsjuke är relativt frisk för övrigt. De vanligaste orsakerna till svår hjärtsvikt är i dag genomgångna hjärtinfarkter, svår hjärtmuskelsjukdom och medfödda hjärtfel. Alla hjärttransplantationer i Sverige utförs i Lund och Göteborg.
Drabbade i siffror: Just nu väntar 29 personer på ett nytt hjärta. 2022 hjärttransplanterades 54 personer i Sverige. Varje år transplanteras 60-70 hjärtan i Sverige, nästan en fördubbling sedan mitten av 00-talet. I Sverige har cirka 1 400 personer genomgått en hjärttransplantation. Antalet hjärttransplantationer har dubblerats sedan mitten av 00-talet. Från omkring 30 per år till omkring 60-70 per år. Under 2019-2022 överlevde en högre andel än 92 procent av de hjärttransplanterade de första 30 dagarna och överlevnaden efter 365 dagar är 91 procent eller mer. Tioårsöverlevnaden är nästan 80 procent. Enligt Socialstyrelsen var det 2022 tio patienter i åldrarna 0-17 år som genomgick en hjärttransplantation.
nervbanor
Forskningens utmaningar: Det pågår ständigt ny forskning som syftar till att förfina metoderna vid hjärttransplantationer, motverka avstötning och förlänga överlevnaden för de transplanterade.
Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Mer information i faktablad hjärttransplantation finns här.
Mer om hjärttransplantation på Hjärt-Lungfonden hemsida här.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: 
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se