Stresshormon i hårstrån kan varna för hjärtinfarkt

Ny forskning visar att långvarig stress ökar risken att drabbas av allvarlig hjärt-kärlsjukdom. Genom att mäta nivån av stresshormonet kortisol i hårstrån har forskare kunnat visa att personer med höga kortisolnivåer oftare drabbas av hjärtinfarkt, typ 2-diabetes och förmaksflimmer. Studien bygger på hårprover i kombination med data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

– Vår studie visar att det finns en tydlig koppling mellan långtidsstress och hjärt-kärlsjukdom. Jag blev själv förvånad över att sambandet var så starkt. Det innebär att vi måste ta långvarig stress på större allvar inom vården, säger Åshild Olsen Faresjö, biträdande professor vid Linköpings universitet.

Stress är idag ett av de vanligaste symptomen som människor beskriver när de besöker sin vårdcentral. Runt 40 procent av alla sjukskrivningar beror på stressrelaterad ohälsa. Stress mäts vanligtvis genom att undersöka nivåerna av stresshormonet kortisol genom ett blodprov, som visar stressnivån för stunden. Men forskargruppen i Linköping har sedan ett antal år utvecklat en ny metod för att mäta stress under en längre tidsperiod, genom att mäta halten av stresshormonet kortisol i håret.

– Vår metod gör det möjligt att läsa hur stressnivåerna har förändrats över tid, ungefär som årsringar på ett träd. Håret växer med ungefär en centimeter per månad. Genom att klippa ett hårprov som är tre centimeter kan vi mäta nivåerna av kortisol tre månader tillbaka i tiden, säger Åshild Olsen Faresjö.

I den nya studien har forskarna klippt hårprover från 4 800 personer i Linköping och Umeå som deltagit i Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Genom att jämföra kortisolnivåerna i hårproverna med data om deltagarna som finns i SCAPIS kunde forskarna se att långtidsstress var starkt kopplat till vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom högt blodtryck och höga halter av kolesterol i blodet. Resultaten visade också att de deltagare som hade höga kortisolnivåer oftare hade drabbats av hjärtinfarkt, typ 2-diabetes och förmaksflimmer jämfört med de som hade låga kortisolnivåer i hårproverna.

– Målet med forskningssatsningen SCAPIS är att förebygga och förhindra hjärt-kärlsjukdom. Den här studien bidrar med ny och viktig kunskap, och visar att vi behöver forska vidare om stress för att minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Susanne Klofsten, kommunikationsansvarig SCAPIS, Hjärt-Lungfonden, telefon 0720-78 33 28, susanne.klofsten@hjart-lungfonden.se
Mattias Areskog, projektledare kommunikation och påverkan, Hjärt-Lungfonden, telefon 070-524 46 90, mattias.areskog@hjart-lungfonden.se   

Bilder
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Åshild Olsen Faresjö, biträdande professor vid Linköpings universitet


Fakta om studien:
Titel och länk: Higher hair cortisol levels associated with previous cardiovascular events and cardiovascular risks in a large cross-sectional population study (SCAPIS).
Försteförfattare: Åshild Faresjö.
Tidskrift och publicering: BMC Cardiovascular Disorder, 4 oktober 2024.

Fakta om stress (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Vi vet att stress är en etablerad riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Den samlade forskningen visar att långvarig negativ stress skapar en obalans i kroppen som gör oss mer mottagliga för sjukdomar.
Det finns också studier som visar att det är fullt möjligt att lära sig hantera stress och att det kan ha stora effekter på hälsan och välbefinnandet.
Den som rör sig regelbundet får både bättre kondition, starkare muskler och fysiskt utlopp för en stressreaktion. När kroppen är aktiv förbrukas stresshormoner, hjärnan syresätts och kroppens lyckohormon, endorfin, frigörs.

Så kan du hantera stress
Störd nattsömn är det första oroande tecknet på en stressreaktion. Den som lider av stress har ofta svårt att få en lång och oavbruten djupsömn. Sömnforskarnas tips för bättre sömn är:

• Sovrummet ska vara tyst, svalt och mörkt.
• Undvik nikotin, alkohol och koffein.
• Motion och mental aktivitet gör att behovet av sömn ökar och att man sover bättre, men undvik motion precis före sänggåendet.
• Lär dig en avslappningsteknik eller andningsövning för att varva ner. Dämpa belysningen, undvik höga ljud och gör bara långsamma aktiviteter.
• Sov på tider som passar din kroppsklocka. Stig upp och lägg dig vid ungefär samma tid.
• Ta inte med arbetet eller oroande tankar till sängen eller sovrummet.
• Att ta kontakt med vården kan för många vara ett nödvändigt första steg. Ju tidigare det sker, desto fortare kan det gå att hitta möjliga vägar för att må bättre.
   

Stress leder till:
• Högt blodtryck:  Stress påverkar hjärta och kärl på flera sätt. Stresshormoner och stressnervimpulserna gör att blodkärlen drar ihop sig och orsakar högt blodtryck.
• Övervikt och fetma: Ofta leder stress till försämrade levnadsvanor med ohälsosam mat och alltför lite eller ingen motion.
• Förhöjda blodfettsnivåer: Långvarig stress kan ge förhöjda blodfettsnivåer vilket också ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
• Sömnproblem: Stress kan också orsaka sömnproblem. Det kan vara svårigheter att somna, att man vaknar många gånger och är vaken under natten eller vaknar mycket tidigt och därmed inte får en sammanhängande djupsömn.
• Utmattning: Den som är stressad under en lång tid kan drabbas av det som ofta kallas utbrändhet eller utmattningssyndrom.
• Depression: Depression kan orsakas av att ständigt vara utsatt för negativ stress. Den som drabbas av sådan depression har onormala värden av stresshormonen kortisol och adrenalin.
Mer fakta om stress finns i Hjärt-Lungfondens skrift stress.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: 
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se