Tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och risk för hjärt-kärlsjukdom

Personer som rör sig motsvarande 20 minuters rask promenad om dagen eller mer har lägre risk att ha åderförkalkning i kranskärlen, jämfört med dem som rör sig mindre än 20 min per dag. ​​​Och det är stillasittarna som kan få störst hälsovinster av att börja röra sig mer i vardagen. Det visar en svensk studie med över 22 000 deltagare ur befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.

– Det behöver inte vara jättetuff träning, utan det handlar om att få upp pulsen, till exempel genom en rask promenad. De deltagare i studien som ägnade 20 minuter per dag åt måttlig till högintensiv fysisk aktivitet hade en lägre förekomst av åderförkalkning, säger Elin Ekblom Bak, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Studien bygger på data från 22 670 deltagare i åldrarna 50–64 år som deltog i befolkningsstudien SCAPIS. Deltagarnas fysiska aktivitet mättes genom att de under en veckas tid fick bära rörelsemätare, så kallad accelerometer. Deltagarnas rörelsemönster och bilder av deras kranskärl och halspulsådror, som undersökts med datortomografi, jämfördes sedan. Att forskarna haft tillgång till mätningar av både deltagarnas rörelsemönster och graden av åderförkalkning gör studien världsunik.

Resultaten visade att de deltagare som var stillasittande omkring tio timmar per dag hade 44 procent högre risk för att ha åderförkalkning i hjärtats kranskärl jämfört med dem som hade lite dagligt stillasittande. De deltagare som rörde på sig mest, det vill säga med minst 20 minuters pulshöjande aktivitet om dagen, hade upp till 39 procent lägre risk för att ha åderförkalkning.

Forskarna bakom studien studerade även hur risken skulle påverkas om tid i dagligt stillasittande byttes ut mot lika mycket tid i pulshöjande aktivitet. Resultaten visade att de mest stillasittande kan få störst hälsovinster av att börja röra sig mer. Deras risk för åderförkalkning var 16 procent lägre om 30 minuter av stillasittande byttes ut mot pulshöjande aktivitet, och 29 procent lägre om 60 minuter byttes ut.

– Studien visar att det finns en tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och risken för hjärt-kärlsjukdom. Den visar också hur viktigt det är att identifiera riskgrupper och ge dem stöd att hitta sundare levnadsvanor, till exempel genom riktade hälsosamtal och fysisk aktivitet på recept, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, presskontakt Hjärt-Lungfonden, 070-854 42 39 eller anna.aderlund@hjart-lungfonden.se
Elin Ekblom Bak, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, 070-789 59 17 eller elin.ekblombak@gih.se

Bilder:
- Elin Ekblom Bak, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden


Fakta om studien
Namn: Accelerometer derived physical activity and subclinical coronary and carotid atherosclerosis: cross-sectional analyses in 22 703 middle-aged men and women in the SCAPIS study
Antal deltagare: 22 670 personer i åldrarna 50–64 år
Publicering: BMJ Open den 23 november 2023
Länk: https://bmjopen.bmj.com/content/13/11/e073380.full
Författare: Elin Ekblom Bak, docent, och Örjan Ekblom, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, Mats Börjesson, professor och överläkare vid Göteborgs Universitet och Tomas Jernberg, professor och överläkare vid Karolinska Institutet.


Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish Cardiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. En pilotstudie med 1 100 individer genomfördes 2012 i Göteborg. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever över två miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Närmare 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.
Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD).
Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.