Ultraprocessad mat associerad med ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom
Konsumtionen av ultraprocessad mat har ökat kraftigt i Sverige. Nu visar ny forskning vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden att ultraprocessad mat är associerad med en ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet hos kvinnor och främst driven av sockersötade drycker och processat kött.
– Ultraprocessade livsmedel är ofta rika på salt, fett och tillsatt socker, men ofta fattiga på fibrer, vitaminer och näringsämnen. Att begränsa intaget kan minska risken för förtida död, säger Emily Sonestedt, docent vid Lunds universitet och ansvarig forskare för studien.
Ultraprocessad mat består av livsmedel som genomgått omfattande industriella processer och oftast innehåller tillsatser som socker, salt och artificiella ämnen. Exempel inkluderar sockersötade drycker, färdiga måltider och processat kött som tex korv. Dessa produkter är ofta billiga, lättillgängliga och marknadsförs hårt, vilket har gjort dem till en stor del av kosten i många länder.
Den aktuella studien, som omfattar 27 670 deltagare från Malmö Kost Cancer-studien, har följt deltagarna under 23 år. Nyckelresultat från studien visar på en association till att högt intag av ultraprocessad mat är kopplat till ökad risk för förtida död, död i hjärt-kärlsjukdom och död i luftvägssjukdom. Risken är särskilt tydlig bland kvinnor och drevs främst av livsmedel som sockersötade drycker och processat kött. Ingen koppling kunde påvisas mellan ultraprocessad mat och död i cancer.
– Nu behövs mer forskning för att bättre förstå hur ultraprocessad mat påverkar kroppen. I framtida studier kommer vi kunna analysera nutidens kostdata i Sveriges befolkning och lära oss mer om sambandet med hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Mängderna ultraprocessade livsmedel har ökat kraftigt och snabbt i det globala livsmedelssystemet. Eftersom majoriteten av den mat vi äter produceras industriellt klassas väldigt många livsmedel som ultraprocessade oavsett om de är näringsrika eller inte.
För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se
Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Emily Sonestedt, docent vid Lunds universitet och ansvarig forskare för studien
Fakta om studien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Studiens namn: Ultra-processed food consumption, plasma metabolite profile, and risk of all-cause and cause-specific mortality in a population-based cohort
Tidskrift: Clinical Nutrition, Publiceringsdatum 20 oktober 2024
Vad är ultraprocessad mat?
Det finns flera system för att klassificera livsmedel utifrån hur de bearbetats. Det system som är det vanligaste i dag när det gäller forskning om mat och hälsa är Nova.
Enligt Nova är ultraprocessad mat livsmedel som har bearbetats ”mycket”, på ett sätt som är negativt. Eftersom majoriteten av den mat vi äter produceras industriellt klassas väldigt många livsmedel som ultraprocessade enligt Nova-definitionen. Det gäller oavsett om de är näringsrika eller inte. Läs mer hos Livsmedelsverket här
Uppdelning av livsmedel enligt klassificeringssystemet Nova:
| Grupp | Beskrivning | Exempel på livsmedel (ej heltäckande) |
| Grupp 1 | Obehandlade eller minimalt bearbetade livsmedel – råvaror som är färska eller har behandlats enbart för att förlänga hållbarheten genom till exempel frysning, torkning, fermentering, vakuumförpackning eller pastörisering. | Grönsaker, frukt, fisk, kött, ägg, mjölk, kaffe, naturell yoghurt, ris, havregryn, torkad mjölk, fruktjuice. |
| Grupp 2 | Processade ingredienser – används till matlagning | Vegetabiliska oljor, smör, honung och socker, majsmjöl, potatismjöl, salt. |
| Grupp 3 | Processade livsmedel – framställs genom att kombinera grupp 2 med grupp 1. | Konserverade grönsaker och frukt, salta nötter, rökt kött. Bröd, bakverk och ost som inte tillverkas industriellt. |
| Grupp 4 | Ultraprocessad mat – innehåller en eller flera av följande: ingredienser som används nästan uteslutande av industrin, råvaror som har brutits ned och sedan satts samman igen, tillsatt socker, fett och salt oftast i kombination, och som säljs i tilltalande förpackningar som uppmuntrar till överkonsumtion. | Läsk, godis och choklad, glass, chips, industriellt tillverkat bröd, bakverk och kakor, sötade mejeriprodukter, chicken nuggets, korv, sötade frukostflingor, pulvermat som soppor eller måltidsersättning. Ibland kan forskare även räkna in andra livsmedel hit. Orsaken kan då vara de ingredienser livsmedlet innehåller eller att det har tillverkats industriellt. Några exempel är en färdig pastarätt eller en sås som innehåller konserveringsmedel. |
Om Hjärt-Lungfondens arbete:
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se
Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.