Var tredje barn med pollenallergi utvecklar astma

En av tre som haft pollenallergi när de var barn, hade astma som unga vuxna. Det visar en studie gjord vid Karolinska institutet där man studerat BAMSE, en population med Hjärt-Lungfonden som medfinansiär. Studien visar också att cirka tre av fyra barn som hade pollenallergi när de var fyra eller åtta år fortfarande hade sjukdomen vid 24 års ålder.

- Den här forskningen visar att pollenallergi i barndomen i de allra flesta fall inte går över. Man ska inte avvakta och hoppas att besvären växer bort. I stället bör pollenallergi behandlas effektivt och man bör vara uppmärksam efter symtom på astma, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Förekomsten av allergi, eller allergisk rinit som är den medicinska termen, har under de senaste decennierna ökat i västvärlden och är nu en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och unga vuxna.

Klimatförändringar, som leder till längre pollensäsonger, kan ytterligare öka sjukdomsbördan för de som har pollenallergi. Förutom symtom från näsa och ögon är det många som blir trötta och presterar sämre i skolan och på jobbet.

Det är inte alla barn som utvecklar astma eller får svåra symtom av sin pollenallergi med försämrad lungfunktion, men idag finns begränsade möjligheter att förutsäga vilka det är.

- Nu behövs mer forskning för att kunna förutsäga vilka barn som har hög risk att få svårare symtom eller astma. Vi behöver utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar lungfunktion och livskvaliteten för de drabbade, säger Kristina Sparreljung.

I den aktuella studien ingår 1 137 barn i den så kallade BAMSE-kohorten, som Hjärt-Lungfonden finansierat, som rekryterades vid två månaders ålder och har följts upp med avseende på allergiska sjukdomar flera gånger under sin uppväxt, i dagsläget upp till 24 års ålder.

- Våra resultat visar att tre av fyra barn med pollenallergi i förskole- eller skolåldern kommer att ha kvar sin sjukdom upp i vuxen ålder. 30 procent kommer att utveckla astma, säger Marit Westman, forskare vid Karolinska Institutet.

Resultaten av studien visar att cirka tre av fyra barn som hade pollenallergi när de var fyra eller åtta år fortfarande hade sjukdomen vid 24 års ålder och en av tre hade utvecklat astma. Graden av remission, det vill säga att symtomen avtar eller till och med försvinner var låg och sågs i huvudsak mellan 16 och 24 år. Barndomen fram till tonåren verkar enligt studien vara den mest aktiva perioden av sjukdomsutvecklingen.

Bland studiedeltagare med pollenallergi var risken att senare utveckla astma tre till fem gånger högre än för deltagare utan pollenallergi. Vidare var andelen med både pollenallergi och astma större bland de unga vuxna än bland barnen, vilket tyder på att allergin i högre grad orsakar astma i tonåren/vuxen ålder jämfört med i barndomen.
 

Studiens namn: Natural course of pollen-induced allergic rhinitis from childhood to adulthood: A 20-year follow up
Tidskrift: Allergy, 2 november 2023

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se
Marit Westman, forskare vid Karolinska Institutet, telefon 070-651 30 52, e-post marit.westman@ki.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Marit Westman, forskare vid Karolinska Institutet. Läkare vid Lung- och allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Om BAMSE-projektet
Startade 1994 och forskarna har sedan dess följt drygt 4 000 barn födda 1994-1996. Tack vare studien finns nu värdefull kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Den ökade kunskapen kan på sikt ge möjligheter att bromsa ökningen av astma och allergi, men också möjligheter att lindra besvären hos dem som drabbas.

Fakta om allergier
Allergier var ovanligt innan 1900-talets början. Förekomsten ökade långsamt under början av 1900-talet för att sedan öka explosionsartat under andra hälften av 1900-talet, och utgör nu en av våra allra vanligaste folksjukdomar.

Pollenallergi, björk- och/eller gräspollen, är den vanligaste allergin i Sverige och drabbar ca 20 procent av den vuxna befolkningen. Även barn kan drabbas av pollenallergi och förekomsten ökar med stigande ålder. Förutom symtom från näsa och ögon är det många som blir trötta och presterar sämre i skolan och på jobbet, och vissa har samtidigt astma.
 

Fakta om astma (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Astma är: En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.

Symtom: Vanliga symptom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.

Drabbade i siffror: Omkring 800 000 personer i Sverige lever med astma. Mellan 15 och 25 procent av dessa uppnår inte en god astmakontroll, vilket kan innebära stora problem i vardagen. Ungefär 160 000 barn och ungdomar i Sverige beräknas ha astma. I Sverige rapporteras drygt 120 personer avlida i astma varje år.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Nya behandlingar har utvecklats och dödligheten i astma har minskat med närmare hälften sedan millennieskiftet.

Forskningens utmaningar: Att identifiera markörer för astma, utveckla nya läkemedelsbehandlingar, utveckla kunskaperna om kopplingen mellan astma i barndomen och nedsatt lungfunktion i vuxen ålder, bli bättre på att förebygga försämringsperioder för astmapatienter samt att utveckla råden kring levnadsvanor för astmasjuka.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se