Var tredje svensk har för kort semester

Var tredje svensk har inte tillräckligt med semester för att kroppen ska hinna återhämta sig ordentligt. Det visar en ny Sifo-undersökning som Hjärt-Lungfonden har beställt. Bland yngre svenskar är det endast fyra av tio, 43 procent, som har tillräckligt lång semester i sommar.

Att vara ledig i minst fyra veckor i sträck är vad kroppen behöver för att kunna återhämta sig ordentligt från vardagens alla måsten. Utan den återhämtningen riskerar vi på sikt bland annat att få hjärt-kärlsjukdomar. Men så många som 34 procent av svenskarna har inte möjlighet till långledigt. Bara 64 procent är lediga i minst fyra veckor i följd.

- Fyra till fem veckors sammanhängande ledighet är en nödvändighet om man känner sig trött och stressad, som många gör i dag. Det tar tid att varva ned och därför räcker det inte att vara ledig i några dagar, säger Gunilla Burell, forskare inom folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

Många upplever vardagen som stressande. Stress är i sig inte farligt, men långvarig stress skapar en obalans i kroppen. För att kroppens egna system inte ska sättas ur spel behöver kroppen få möjlighet att återhämta sig.

- Att stressa under en kort period är inte farligt. Det är när vi inte får möjlighet till återhämtning som stressen är skadlig. Långvarig stress kan leda till hjärt-kärlsjukdom, bland annat hjärtinfarkt och högt blodtryck, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Semesterlagen ger de som är kollektivanslutna rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna. Men många svenskar har inte möjlighet till långledigt. Bland kvinnor i åldrarna 15-29 år uppger endast 33 procent att de har minst fyra veckors sammanhängande ledighet. Bland männen i samma ålder har 51 procent minst fyra veckors semester.

- På semestern ska vi försöka sova och vara utomhus så mycket vi bara kan. Det är inte fel att vara aktiv, men man ska försöka att inte vara prestationsinriktad under ledigheten, säger Gunilla Burell.

Bilaga: Fakta om hjärtan och stress
Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om stress hittar du här

För mer information, kontakta gärna:
Ulrica Klettner, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 34,
ulrica.klettner@hjart-lungfonden.se

På uppdrag av Hjärt-Lungfonden har Sifo ställt frågan "Hur lång sammanhängande semester kommer du att ha i sommar?" till 500 arbetande svenskar. Intervjuerna genomfördes mellan 15-17 juni 2009.




Bilaga

Fakta om hjärtan och stress

Det här händer i kroppen när du stressar
När man blir stressad skickar hjärnan signaler som får hjärtat att slå fortare och musklerna i kroppen att spännas. Stresshormoner utsöndras i blodet för att frigöra nödvändig energi och smärttröskeln höjs.

När kroppen går på högvarv koncentreras all energi på att vi ska prestera vårt allra bästa. Organ som matsmältning och fortplantning går på sparlåga eftersom de inte behövs i en kamp på liv och död. När hotbilden är borta går kroppen tillbaka i normalläge, slappnar av och återhämtar sig inför nästa uppladdning.

Det är inte skadligt att stressa under en kort period, tvärtom kan det göra att vi skärper oss och blir mera effektiva. Det är när kroppen inte får möjlighet till återhämtning som stressen är skadlig. Långvarig stress kan på sikt leda till hjärt-kärlsjukdom, bland annat hjärtinfarkt och högt blodtryck.


De första stressymptomen

Sover dåligt. Man har svårt att sova eller är oförklarligt trött fast man har sovit tillräckligt.
Irriterad. Man är lättirriterad eller rastlös och har svårt att koppla av.
Orolig. Man känner olust, oro, rädsla eller ångest.
Glömsk. Man har koncentrationssvårigheter eller svårt att komma ihåg saker.
Ingen mening. Arbetet eller det man sysselsätter sig med känns meningslöst i största allmänhet.
Andningssvårigheter. Man får ibland hjärtklappning eller svårt att andas.
Ont i huvudet. Man har huvudvärk eller stela leder.
Känslig. Man är överkänslig mot ljud, ljus och starka dofter.
Orkar inget. Man känner sig utmattad och orkeslös.
Förkyld. Immunförsvaret blir försämrat och man kan ha långvariga förkylningar som inte går över.
Deppig. Man är deprimerad.