Vårt medfödda immunsystem förvärrar läget vid svår covid-19

Hos patienter med svår covid-19 överreagerar det medfödda immunsystemet. Denna överreaktion kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som drabbar patienterna. Det visar en studie från Uppsala universitet med stöd från Hjärt-Lungfonden på de första 66 patienterna med svår covid-19 som lades in på IVA i Uppsala under våren 2020.

-Våra resultat öppnar upp för nya behandlingar av svår covid-19 för att dämpa olika delar av det medfödda immunsystemet. Detta gäller både läkemedel som redan finns på marknaden men som är godkända för andra sjukdomstillstånd och preparat som är under utveckling, säger Bo Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.

I den aktuella studien har forskarna under 2020 studerat de första 66 patienterna med svår covid-19 som lades in på intensivvårdsavdelning i Uppsala mellan 13 mars och 30 april och funnit en uttalad aktivering av det intravaskulära naturliga (medfödda) immunsystemet (INIS).

Blodet innehåller ett stort antal proteiner som utgör kroppens första barriär för att både känna igen och förstöra mikroorganismer, inklusive SARS-CoV-2 som viruset som orsakar covid-19 heter. Dessa proteiner ingår i INIS och består av vissa av blodets vita blodkroppar, blodplättar och det så kallade kaskadsystemet.

- Vi hoppas att de här resultaten ska bidra till att fler liv kan räddas. Den här studien är ett direkt resultat av de akutanslag som Hjärt-Lungfonden tilldelade forskning på covid-19 med koppling till hjärt- och lungsjukdom redan våren 2020, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Bara fem procent av nu existerande djurarterna har ett immunsystem med T-celler och B-celler medan resten förlitar sig enbart på det naturliga immunsystemet vilket till stor del består av INIS. INIS har en medfödd förmåga att känna igen och eliminera främmande ämnen och partiklar såsom mikroorganismer och skadade celler vilket gör att INIS fungerar som ett ”skräphanteringssystem”.

Eftersom graden av aktivering är prognostiskt kopplad till överlevnad och lungfunktion så stöder de nya fynden tanken att INIS är en av drivkrafterna vid svår covid-19. En förklaring till att INIS beter sig på det här sättet hos vissa patienter med covid-19, kan vara att cellskadan orsakat av viruset är så kraftig så att INIS överreagerar och snarare stjälper än hjälper att rena vävnaden.

För mer information, kontakta gärna: 

Bo Nilsson, professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala. 070-5433977, e-post Bo.Nilsson@igp.uu.se

Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Fakta om studien
Studien leds av Bo Nilsson, professor vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, och är gjord i samarbete med Verksamhetsområdet Anestesi, Operation och Intensivvård, Akademiska sjukhuset. Beviljad 500 000 kronor till sitt forskningsprojekt från Hjärt-Lungfonden.
Lipcsey et al. (2021) The outcome of critically ill COVID-19 patients is linked to thromboinflammation dominated by the kallikrein/kinin system, Frontiers in Immunology, doi: 10.3389/fimmu.2021.627579
Länk till studien: https://doi.org/10.3389/fimmu.2021.627579
Forskningen finansierad av: Hjärt-Lungfonden m fl. Som största svenska fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Om Hjärt-Lungfondens anslag

• Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt-kärl och lungsjukdomar. Hjärt-Lungfondens forskningsråd, som bedömer och väljer ut forskningsansökningar, består av 23 experter från Sveriges universitet och universitetssjukhus.
• Under 2020 fick Hjärt-Lungfonden ansökningar om anslag från forskare på 2,2 miljarder kronor, och kunde dela ut 298 miljoner kronor – till forskningen. För ungefär tio år sedan låg siffran runt 150 miljoner kronor.
   

Fakta hjärt-kärlsjukdom 2021 (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
• Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år. Den senast tillgängliga siffran för plötsligt hjärtstopp, med data för 2019, visar att 4 av 10 drabbade är i åldrarna 20-69 år.
• Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.
• Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Fakta lungsjukdom 2021 (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL.

• Uppskattningsvis 600 000 människor i Sverige lever med sömnapné, som huvudsakligen drabbar luftvägarna.
• Sjukdomar i andningsorganen orsakar cirka 7 procent av alla dödsfall i Sverige.
• Mörkertalen är stora och tusentals människor dör varje år av någon lungsjukdom. Många som lever med en oupptäckt lungsjukdom får med tiden både försämrad livskvalitet och sämre möjligheter till framgångsrik behandling.
• Viktiga framgångar inom forskningen är utvecklingen av respiratortekniken, utvecklingen av spirometri för att mäta lungfunktionen och upptäckten av inflammationsdämpande substanser vid astma och KOL.
• Tidig upptäckt, bättre behandlingar och mer kunskap om ärftlighet och samsjuklighet är några av forskningens stora utmaningar. Mer resurser behövs.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se