Vasaloppsåkare är friskare än övriga befolkningen

Risken att drabbas av ett återfall av hjärtinfarkt är hela 60 procent lägre bland Vasaloppsåkare än i den övriga befolkningen. När det gäller bland annat hjärtinfarkt, stroke, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, har forskarna kunnat konstatera att Vasaloppsåkarna i genomsnitt är betydligt friskare än sina kontrollpersoner. Det visar en sammanfattning av forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden.

– Den här forskningen visar att Vasaloppsåkarna har stora hälsovinster inom en lång rad sjukdomsområden jämfört med den övriga befolkningen. Det ger en tydlig signal om vilken viktig roll en aktiv livsstil spelar för vår hälsa, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Den 5 mars är det dags för den 101:a upplagan av Vasaloppet. En av åkarna på startlinjen i Sälen är hjärtforskaren, Stefan James, som själv har undersökt hälsovinsterna med att vara fysiskt aktiv. Tillsammans med några kollegor står han bakom ett 20-tal vetenskapliga artiklar som visar att Vasaloppsåkare i genomsnitt är betydligt friskare än andra.

– Naturligtvis är inte alla lämpade att åka Vasaloppet. Men om man försöker gå mot en livsstil som liknar den som Vasaloppsåkarna har, med träning 3-4 gånger i veckan, så kan man göra stora hälsovinster, säger Stefan James, professor vid Uppsala universitet.

Tidigare har man trott att förmaksflimmer är vanligare hos Vasaloppsåkare än hos allmänheten, men det har forskarna kunnat motbevisa. I hela populationen Vasaloppsåkare är risken tvärtom lägre än hos andra, men hos de som åker riktigt fort är den något förhöjd jämfört med dem som åker långsammare visar forskningen. Men det räcker inte att endast åka Vasaloppet för att hålla sig frisk.

– Våra studier är observationsstudier, vilket innebär att vi inte kan dra några slutsatser om att det är Vasaloppet i sig som har de positiva effekterna. Själva loppet är snarare en sorts indikator på att man har en sund livsstil, säger Stefan James.

Om man inte är i form eller är äldre och inte tränat regelbundet bör man dock tänka sig för två gånger innan man ställer sig på startlinjen. Det är vanligt att personer som en gång varit vältränade, men som inte tränat på länge, överskattar sin förmåga. Under perioden då man inte tränat kan man ha utvecklat hjärt-kärlsjukdom. Om man inte orkar som förväntat, eller hållit uppe länge, är det klokt att låta läkarundersöka sig innan man bestämmer sig för att delta i loppet. Under årens lopp har sammanlagt 34 personer drabbats av hjärtstopp under Vasaloppet.

– De som drabbats av hjärtstopp har i princip alltid haft en underliggande hjärtsjukdom. Risken är dock extremt liten, endast två av 100 000 åkare får hjärtstopp under loppet. Hjärt-lungräddning har räddat livet på en tredjedel av dem som fått hjärtstopp under Vasaloppet. Beredskapen är i dag hög och det finns hjärtstartare utplacerade längs spåret, säger Stefan James.

För mer information, kontakta gärna:
Stefan James, professor vid Uppsala universitet. Stefan finns tillgänglig under Vasaloppet. Kontakta honom i förväg för att boka en intervju innan start, efter målgång eller vid någon av stationerna under loppet. Telefon 0704-94 44 04, e-post stefan.james@ucr.uu.se
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se
 

Bilder
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Stefan James, professor vid Uppsala universitet

Personligt om Stefan James
Ålder: 58.
Bor: Uppsala.
Yrke: Professor i kardiologi och överläkare.
Familj: Fru, tre barn och två barnbarn.
Fritidsintressen: Friluftsliv och idrott i olika former; skidåkning, löpning, paddling med mera. Gillar att snickra och bygga hus.
Drivkraft: Nyfikenhet, att lära och förstå saker bättre. Att få möjlighet att förbättra människors hälsa.
Träningstips: Välj den motionsform du gillar bäst, och träna så att du blir andfådd - det räcker.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se