Varierande sätt undervisa om evolution på gymnasiet
Maria Petersson disputerade 16 november och har i sitt avhandlingsarbete fokuserat på gymnasielärares beskrivning av evolution som undervisningsämne. Hon har intervjuat 21 mycket erfarna biologilärare från hela landet om hur de undervisar om evolution på NV-programmets biologikurs A.
Genom intervjuerna har hon fått information om hur kursen läggs upp och på vilket sätt lärarna tar upp evolutionsfrågan.
– Men också vilka svårigheter lärarna ser och vad som är deras övergripande syfte med vad eleverna ska lära sig, säger Maria Petersson.
Teman har sedan formulerats utifrån tidigare forskning, som exempelvis vilka evolutionsteman olika amerikanska delstater tar upp i sina kursplaner liksom vad tidigare svenska avhandlingar skrivit om undervisningen i evolution.
– Den repertoar, de teman, de flesta av de intervjuade biologilärarna visat sig arbeta utifrån är att evolution är något som pågår och de ger exempel på hur olika mekanismer påverkar evolutionen, förklarar Maria Petersson.
Undervisningen kan dels handla om evolutionshistoria med fakta om universums respektive arternas uppkomst, dels om evolutionsmekanismer som naturligt urval och genetisk variation på molekylär nivå, dels om evolutionsepistemologi, det vill säga hur man inom biologin arbetar med att kunskapsmässigt undersöka olika bakgrundsmaterial. Men dessutom också om nyttoaspekter och konflikter mellan olika uppfattningar.
Lärarens val av innehåll beror till stor del på den individuella lärarens beslut.
De selektiva traditioner Maria Petersson beskriver i sin avhandling baseras på lärarnas beskrivning i intervjuerna kring sina undervisningsteman. Det är lärare vars undervisning inom evolution är inriktad mot antingen naturvetenskap, skolbiologi eller fältekologi respektive en inriktning mot ifrågasättande och debatt.
– Den sistnämnda gruppen är lärare som skiljer sig helt från övriga grupper. De är mer inriktade på elevernas rätt att komma till tals; att ifrågasätta undervisningen eller diskutera hur man kommit fram till vissa resultat.
– För samtliga intervjuade biologilärare visade det sig inte vara självklart att få hålla biologikursen varje år, trots hög kompetens, eftersom de samtidigt konkurrerar med varandra. Det förekommer även organisatoriska problem kring hur lärarna hinner prata med varandra om viktiga värderingsfrågor, förklarar Maria Petersson.
Hon säger att två viktiga skäl med avhandlingen är att ta till vara den stora erfarenhet som finns bland biologilärarna. Att på det här sättet bidra till att lärarutbildningen får ökad insikt om den stora kompetens som finns inom lärargruppen.
– Avhandlingen innehåller även mycket text som jag tror kommer att ha ett värde för lärarna själva. Att de får en förståelse för hur deras kolleger resonerar i sin undervisning.
– En ständigt närvarande fråga är hur lärarna hanterar konflikten mellan religion och naturvetenskap, det vill säga frågorna om livsåskådning. En del lärare undviker frågeställningen på grund av den här konflikten, de tycker också de saknar tid att gå in i det hela. Eleverna är dock ofta intresserade av frågor kring tro och vetande, menar Maria Petersson.
– Men NV-undervisningen måste vara väldigt tydlig med vad som är vetenskaplig teoribildning och att det finns en distinktion mellan vetenskap och tro.
Länk till avhandlingen:
Lärares beskrivningar av evolution som undervisningsinnehåll i biologi på gymnasiet
För mer information, kontakta:
Maria Petersson
map@du.se | 070-695 63 05
Taggar:
