4 av 10 hyresgäster skulle inte ha råd att bo kvar efter en omfattande renovering

Enligt en ny undersökning från Novus på uppdrag av Hyresgästföreningen skulle 37 procent av Sveriges hyresgäster inte klara av en hyreshöjning på 3000 kronor i månaden, något som inte är ovanligt i samband med upprustning av hyresfastigheter. Ytterligare 17 procent vet inte om de skulle ha råd att bo kvar. Enbart från miljonprogrammet återstår cirka 300 000 lägenheter som behöver rustas upp. Totalt kommer över 500 000 hyresgäster påverkas av en renovering i sitt hem under de kommande åren.

– Just nu pratas det mycket om elpriser, ökade livsmedelskostnader och de stigande räntornas inverkan på boendekostnaderna. Det vi inte pratar lika mycket om är de kraftiga hyreshöjningar som sker i samband med renoveringar och som får stora konsekvenser för människors liv. Jag möter ensamstående mammor som är förtvivlade, pensionärer som tvingas lämna det hem där de bott i halva sitt liv och helt vanliga familjer som inte får ekonomin att gå ihop. Det är dags att politikerna vaknar, säger Marie Linder, ordförande Hyresgästföreningen.

Hyran för en trerummare är i genomsnitt 7520 kronor i månaden, och det är inte ovanligt med hyreshöjningar på 50–60 procent vid en större upprustning och renovering.

I tillägg till de som inte skulle ha råd att bo kvar uppger 39 procent av hyresgästerna i undersökningen att de skulle behöva dra ner på sina utgifter för mat vid en höjd hyra, och 25 procent på barnens fritidssysselsättning. Undersökningen visar att hyresgäster är den grupp som skulle påverkas hårdast av en plötslig ökning av boendekostnaderna, men 18 procent av alla som bor i bostadsrätt uppger att inte heller de skulle ha råd att bo kvar om boendekostnaderna steg med 3000 kronor i månaden.

I Landskrona är den rådande boendesituationen med kraftigt höjda boendekostnader i samband med renovering högst aktuell. Ett hyreshus totalförstördes i en brand och fick tömmas på alla som bodde där. Efter renoveringen där det mesta bytts ut till nytt och modernare har det också blivit kraftigt höjda hyror. Det medför att bara en handfull av de forna hyresgästerna har råd att flytta tillbaka till sitt hem.

Jan-Åke Linderoth är förtroendevald i Hyresgästföreningen Landskrona och är en av dem som inte har råd att flytta tillbaka till sin lägenhet när den har totalrenoverats efter branden.

– Min lägenhet förstördes i branden och är nu efter två år klar för inflyttning igen. Då min hyra höjts med 3000 kronor efter renoveringen har jag inte råd att flytta tillbaka till mitt hem. Det känns som en kalldusch att mitt hem har renoverats och jag får inte ta del av det. Det känns som någon har berövat mig mitt hem, säger Jan-Åke Linderoth, förtroendevald i Hyresgästföreningen Landskrona.

Chockhöjda hyror till följd av renovering riskerar alltså att leda till att hundratusentals människor måste lämna sina hem de kommande åren eller sänka sin levnadsstandard rejält. En situation som bara blir värre när också priserna på mat, el och andra livsförnödenheter stiger kraftigt.

Hyresgästföreningen tycker det är orimligt att man kan få ROT-avdrag för att renovera ett 5 år gammalt kök i en bostadsrätt men att det helt saknas stöd för att renovera över 50 år gamla hyreslägenheter. Nu behöver staten införa stöd för upprustning och modernisering av hyresfastigheter samt ge hyresgäster mer att säga till om i samband med omfattande renoveringar. Det är viktigt att uppmärksamma problematiken på bostadsmarknaden och pratar om hyresgästernas rättigheter.

– Boendet är det viktigaste i människors liv och det är en svår och kostsam process att flytta. När hyran ökar kraftigt är det många andra saker som prioriteras bort i stället. Inte bara sparande utan sådant som är direkt kännbart i vardagen, som mat och barnens fritidssysselsättningar, vilket vi också ser i undersökningen, säger Martin Hofverberg, chefsekonom Hyresgästföreningen.

Om undersökningen Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Hyresgästföreningen under augusti 2022. Syftet var att kartlägga hur en kraftigt ökad boendekostnad skulle påverka de intervjuade hushållen. Den genomfördes via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Målgruppen för undersökningen var personer från den svenska allmänheten 18–79 år. Totalt genomfördes 1023 intervjuer.

Taggar: