Ekonomiska utsikter: Boverkets prognos över byggandet förstärker bilden av den avmattning som vi tidigare varnat för
Det har byggts för få bostäder under alltför lång tid trots att befolkningen både har ökat och koncentrerats till tillväxtregionerna. Det har resulterat i en strukturell bostadsbrist, som i sin tur fått allvarliga konsekvenser i form av trångboddhet, ökad förekomst av osäkra kontrakt, hemlöshet, ökad privat skuldsättning, en generation unga som bor kvar hemma och därmed skjuter sitt vuxenblivande på framtiden, sämre matchning på arbetsmarknaden, bland mycket annat.
De särskilt gynnsamma förhållandena för bostadsbyggandet har resulterat i ett historiskt högt byggande, med en topp under åren 2016 och 2017. År 2017 påbörjades nästan 68 000 bostäder. Under 2018 minskade byggandet med 19 procent, då 55 300 bostäder påbörjades. Fallet fortsätter både i år och nästa år. Boverkets prognos är att antalet påbörjade bostäder minskar med 11 procent i år, då 49 000 bostäder påbörjas. Under 2020 faller takten med cirka 5 procent, då 46 500 bostäder påbörjas.
Boverket konstaterar vidare att det stopp och den oklarhet som funnits om investeringsstödet för nyproduktion av hyresbostäder sedan slutet av 2018 sannolikt påverkar byggvolymerna under 2019 och 2020 negativt, i synnerhet bland mindre och medelstora kommuner, där projekten troligen i högre grad är beroende av stödet och kan ha stannat av.
När branschen uppger vad de största hindren är framkommer att brist på detaljplanerad mark och höga byggkostnader ligger i topp. För att Boverkets prognosticerade behov om 67 000 färdigställda bostäder per år ska förverkligas är det uppenbart att varken nuvarande finansieringsmodell eller januariavtalets reformer resulterar i att byggandet matchar behoven under de kommande åren.
Vi ser reformbehov på framförallt tre områden för att utbudsökningen ska hållas uppe och nå uppställda mål.
Finansieringen. Vi vill se en kontracyklisk finansiering som stimulerar konkurrens och fortsatt byggande när priserna sjunker. Bara så kan utbudet möta den efterfrågan som finns på bostäder av varierande hyror och standard.
Marken. Kommunernas incitament att planera för bostäder behöver stärkas med både morot och piska. Vi vill se budgetstimulanser för den som planerar efter behov, och sanktioner för den som avstår, samt mer regionala inslag i bostadsplaneringen.
Skatterna. Det behövs ett samlat grepp om bostadsbeskattningen, där hyrt och ägt boende ges rättvisa villkor. Framtidens skattereform bör innehålla en låg, fullt avdragsgill moms på hyran, ROT för hyresrätten och skattefria underhållsfonder.
Taggar:
