Hyresgästföreningen lanserar politik för en hållbar bostadsförsörjning

Utan statlig styrning och ledning lämnas kommunerna till sitt öde vad gäller bostadsbyggandet. En del tar ansvar för bostadsförsörjningen medan andra åker snålskjuts på sina grannkommuner. I en ny rapport som Hyresgästföreningen släpper idag presenteras åtta markpolitiska reformer för att stimulera kommunernas bygg- och planeringstakt och råda bot på den stora bostadsbristen. 

– Kommunerna har lämnats vind för våg, staten har duckat sitt ansvar. Om vi på allvar ska bygga bort bostadsbristen måste staten erbjuda både morot och piska för kommunerna. Bostadsbyggandet kan inte vara beroende av kommunpolitikers kortsiktiga agendor, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen. 

Enligt Boverket bör 600 000 nya bostäder byggas fram till 2030 för att bygga bort bostadsbristen. Hyresgästföreningen bedömer i sin rapport att det mest effektiva för att få till ett tillräckligt byggande över tid är att staten: definierar nationella och regionala mål för den fysiska planeringen, erbjuder ekonomiska incitament för att nå målen och förändrar lagstiftningen. 

– Bostadspolitiken skiljer sig från ett annat område där huvudansvaret också ligger på kommunerna, nämligen skolan. Där finns en nationell läroplan, och en skolinspektion som granskar efterlevnaden. Få hävdar att det skulle vara en orimlig inskränkning av kommunernas självbestämmande. Dags att också bostadsförsörjningen blir en nationell angelägenhet och att kommunerna får den vägledning och hjälp de behöver, säger Martin Hofverberg, chefsekonom Hyresgästföreningen.  

I rapporten lägger Hyresgästföreningen fram åtta konkreta markpolitiska förändringar som måste till för att öka kommunernas byggtakt. 

• Nationell översiktsplan för Sverige som samordnar bostadsbyggandet 
  Den nationella översiktsplanen ger en överblick och samordnar bostadsbyggandet i Sverige. Regionala byggkvoter ska öronmärkas till respektive kommun. Om kommunerna vägrar att bygga sina kvoter, ska regionen få rätt att detaljplanera. 

• Kommunal byggbonus som skapar ekonomiska incitament 
  Till den nationella översiktsplanen kopplas ekonomiska incitament för att stimulera bostadsbyggandet. Utgångspunkten för ersättningens storlek har varit att den ska vara enkel att följa och förstå. Därför bör ersättningen sättas till ett prisbasbelopp per planerad bostad. För kommuner som inte bygger betalas inte heller några pengar ut. 

• Statliga marklån till kommunerna för att säkra byggmålen 
  I syfte att säkerställa tillräckligt kommunalt markinnehav för att säkra byggmålen bör staten erbjuda möjligheten att samfinansiera markköp med kommunen. Markköpen bör genomföras genom att kommunen lånar medel av staten, till förmånliga villkor. 

Utöver dessa tre huvudsakliga reformerna presenteras ytterligare en reform samt fyra lagändringar. 

• Förmånliga bygglån  
  Ett utvecklat investeringsstöd. Genom att finansiera nyproduktionen av hyresrätter kan säkra en stabil bostadsproduktion så att produktionen av hyresrätter ökar när produktionen av andra bostäder minskar. 

• Kommunal förköpsrätt av mark återinförs. 

• Samhällsbyggnader tillåts att vara del i exploateringsavtal. 

• Utökad rätt att kräva detaljplaneförändringar för fastighetsägare. 

• Riksintressena reduceras i antal och omfattning. 

Om rapporten 
Rapporten redogör för Hyresgästföreningens ståndpunkt om markfrågan och dess innebörd för bostadsutbudet i Sverige, historiskt och i nutid. Utredningen mynnar ut i åtta markpolitiska förslag som skulle underlätta för såväl offentliga som privata aktörer att bygga fler bostäder. 

Rapporten innefattar även två bilagor. Hyresgästföreningen gav i uppdrag åt Professor Jonathan Metzger, universitetslektor Maria Håkansson och forskningsingenjör Lisa Lundström vid Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) att undersöka hur kommunernas möjligheter till aktiv och proaktiv planering ser ut. Den andra bilagan är skriven av Peder Palmstierna, konsult och bostadspolitisk expert som har bidragit med en rapport om den fysiska planeringens förutsättningar internationellt. 

Taggar: