Hyresgästföreningen släpper ny serie bostadspolitiska landrapporter

Bostadsbrist, skenande priser och bostadsojämlikhet. Sverige är inte ensamt om att dras med dessa problem. De är ständigt återkommande i stora delar av västvärlden. Alla länder har hittat egna sätt att hantera bristen. För inspiration och systematiskt lärande har Hyresgästföreningen påbörjat ett arbete med att kartlägga jämförbara länders bostadspolitik. Först ut är två rapporter om våra grannar Finland och Norge.
 

– Det är både viktigt och lärorikt att titta på hur andra länder löser eller inte löser sina problem på bostadsmarknaden. Vi har mycket att lära av andras misstag och goda exempel. Och det är tydligt i båda rapporter att en långsiktigt hållbar bostadspolitik måste få kosta. Den måste vara en angelägenhet på högsta politiska nivå. Här har Sverige på många sätt gått i motsatt riktning. Det visar inte minst avskaffandet av investeringsstödet nu nyligen, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.

Lösningar på bostadsbristen berör flera delar av samhället, där byggandet av nya bostäder är grunden för varje långsiktig lösning. Finland gör detta bäst och lägger mest resurser på att öka utbudet av bostäder. Sverige och Norge saknar båda långsiktiga lösningar för att säkerställa en god tillgång till bra bostäder för alla. 
Våra rapporter visar även att Sveriges vilja att betala för bostadspolitiken är låg jämfört med våra grannländer. I både Finland och Norge finns större politiskt fokus och vilja att betala för att nå de bostadspolitiska målen. Andelen BNP som går statliga stöd till bostadssektorn är 2 procent i Finland, 1,5 procent i Norge och 1 procent i Sverige. 

– I debatten svänger sig gärna förespråkare för marknadshyror, social housing och en ägarorienterad bostadspolitik med Finland och Norge som exempel. Våra rapporter slår hål på mycket av den argumentationen. När vi nu tittat närmare på de här länderna kan vi konstatera att bostadspolitiken består av flera delar. Finansiering är det viktigaste. Men skatter, lagstiftning och statlig planering är också helt avgörande för att se till att det finns bra bostäder för alla, säger rapportens författare Ragnar Bengtsson.

– I mångt och mycket är Finland ett föregångsland. I Finland tar staten ansvar för bostadsbyggandet och det finns en mer genomtänkt modell för att hålla uppe utbudet av bostäder. Men samtidigt har de skyhöga kostnader för bostadsbidrag för att kunna matcha systemet med marknadshyror. Och Norge å sin sida brottas med många problem på sin ägarorienterade bostadsmarknad. Den femtedel av alla norrmän som hyr sin bostad lever under ytterst osäkra boendevillkor. Människor med ohållbara boendekostnader stiger brant i Norge. Det är allt annat än en önskvärd riktning för Sverige, säger Ragnar Bengtsson.

Siffror och fakta från rapporterna i urval:
 Andel BNP som statliga stöd till bostadssektorn:
Sverige: ca 1%
Norge: 1,5 %
Finland: 2 %

Stöd till bostadsbyggande. Det svenska byggstödet uppgick som mest till 3,1 miljarder SEK. I nästa års budget är dock stödet avskaffat. I Finland uppgick stödet till motsvarande 42 miljarder SEK.

Kostnaden för bostadsbidraget. Skiljer stort mellan länderna. I Sverige summeras bostadsbidraget och bostadstillägget till 15,5 miljarder. Medan Finland lägger motsvarande 41 miljarder på sitt bostadsbidrag.

Gynnande av privat ägande av bostäder. Det svenska stödet till privat ägande av bostäder uppgår till 30 miljarder sek. Motsvarande summa för Norge är 48 miljarder, omräknat till svensk befolkning skulle Norges kostnad uppgå till 92 miljarder sek.