Ny rapport slår hål på myter om rörligheten på bostadsmarknaden

En ny rapport från Hyresgästföreningen slår hål på många av de myter som omger frågan om rörligheten på bostadsmarknaden. Rapporten visar bland annat att de senaste decenniernas politiska reformer knappt alls gjort någon skillnad för rörligheten.

– I den bostadspolitiska debatten låter det ofta som att om vi bara ökar rörligheten på bostadsmarknaden så kommer vi tillrätta med alla Sveriges bostadsproblem. Om vi inför marknadshyror och höjer fastighetsskatten, så kommer folk flytta från sina stora hyresrätter och villor, och så blir allt bra. Vår nya rapport visar tydligt att så enkelt är det inte. Det finns inga genvägar: lösningen är att bygga fler bostäder som folk har råd att bo i, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.

Hyresgästföreningens nya rapport Vem måste flytta på sig? - Rörligheten på bostadsmarknaden slår hål på flera av de myter som kringgärdar frågan om rörligheten på bostadsmarknaden. Den visar att rörligheten under 00-talet, varit i princip oförändrad. Rapporten visar även att de reformer som genomförts under 2000-talet, så som ny lag för allmännyttan, avskaffad fastighetsskatt eller förändrad reavinstbeskattning, knappt gjort någon skillnad för rörligheten. Internationella jämförelser visar även att Sverige har en hög rörlighet på bostadsmarknaden, trots att många påstår motsatsen.

– Såvitt jag vet så är det första gången har någon ställt samman data över hur många bostäder som byter ägare eller kontraktsinnehavare varje år. Det är viktigt för det visar att de reformer som genomförts inte har påverkat rörligheten, säger rapportens författare Ragnar Bengtsson.

Rapporten visar bland annat att:

• Konjunkturskiften och reformer som förändrad vinstskatt har lämnat rörligheten opåverkad. Det ifrågasätter värdet av flera av 2000-talets reformer och förslag.
• Sverige har högst rörlighet på bostadsmarknaden i hela EU. Vissa hävdar att vi har för låg rörlighet i Sverige men detta stämmer alltså inte. Det är oklart om det är möjligt eller ens önskvärt att öka den ytterligare.
• Även kontraktsrörligheten, alltså andelen bostäder som byter ägare eller kontrakt är stabil och hög inom lägenhetsbeståndet, tio procent för både hyresrätt och bostadsrätt. Bland småhusen är däremot rörligheten låg, hur den än mäts. För den som vill öka rörligheten, verkar fler lägenheter och särskilt hyresrätter vara vägen framåt.
• Tio procent av allmännyttans bestånd omsätts varje år och hela sex procent av alla allmännyttans lägenheter delas ut via bostadskön. Det motsvarar 50 000 lägenheter som årligen förmedlas, utan krav på kapital eller tidigare tillgång till en bostad.

Onsdag 26 januari arrangerar Hyresgästföreningen ett webinarium för att diskutera ämnet tillsammans med experter på området. Läs mer om webinaret här.