Öppet brev till Märta Stenevi: Vi behöver en bostadspolitik som hänger samman

Report this content

Hyresgästföreningen är trötta på att behöva säga nej. Tyvärr ges vi få möjligheter att säga ja med den bostadspolitik som idag dominerar debatten. Hyresgästföreningen har tagit fram ett 10-punktsprogram för en hållbar bostadspolitik som hänger samman, från byggande, till förvaltning, förmedling och renovering. Vi bjuder in bostadsminister Märta Stenevi till samtal om en stark social bostadspolitik som möter medborgarnas behov och inte bara fastighetsägarnas ekonomiska intressen.

Ett tryggt hem är helt avgörande för ett barns uppväxt och framtid. Stenevi talar ofta varmt om de sociala aspekterna av bostadspolitiken – att vi måste se till människans behov och andra områden som jämställdhet, diskriminering och segregation. Det pågår en bostadssocial utredning som tittar på frågorna, men vi vill ha en diskussion kring vad staten kan göra här och nu. Ansvaret för bostadsfrågorna kan inte enbart ligga på kommuner, företag och hushållen själva. Hyresgästföreningen vill bjuda in till samtal för att bidra till hur vi kan lösa bostadskrisen och skapa trygga bostäder, hem och liv.

En hållbar bostadspolitik innebär ett gediget besittningsskydd, genom bruksvärdes- och förhandlingssystemet, och starka allmännyttiga bostadsföretag som är öppna för alla.

En hållbar bostadspolitik innebär att vi gemensamt tar ansvar för både finansiering och planering av bostäder där arbetsplatser, infrastruktur och kollektivtrafik integreras och skapar växande samhällsnytta.

En hållbar bostadspolitik lämnar inte kommunerna i sticket när miljonprogrammen ska rustas upp, utan hjälper till med stöd för hållbar energieffektivisering, en rättvis beskattning och krav på inflytande för hyresgäster.

En hållbar bostadspolitik har verktyg för att också den som står längst från bostadsmarknaden ska få tillträde, genom bostadsbidrag, kommunal bostadsförmedling och hyresgarantier.

Istället för att försvaga hyresgästernas inflytande över sitt boende genom reformer för så kallad fri hyressättning efterfrågar vi en politik för fler och bättre bostäder. Här är vårt förslag på en helomfattande politik för svensk hyresmarknad:

  1. Hyresförhandling och bruksvärde: Ja till det kollektiva förhandlingssystemet, nej till marknadshyror

Regeringen har tillsatt tre utredningar som på olika sätt syftar till att förändra maktbalansen mellan parterna till fastighetsägarnas fördel. Särskilt allvarlig är utredningen om fri hyressättning i nyproduktion, där det kollektiva förhandlingssystemet föreslås ersättas med ett marknadshyressystem av kontinental modell.

  1. Allmännyttan: Ja till våra kommunalt ägda bostäder

Allmännyttan ska vara aktiv i bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bra hyresbostäder till rimliga hyror för alla grupper i samhället. Det borde vara obligatoriskt för en kommun att enskilt eller tillsammans med andra kommuner äga och förvalta ett allmännyttigt bostadsbolag

  1. Bostadsfinansiering: Ja till förmånliga bygglån, bygg bort bostadsbristen

Vi föreslår ett utökat investeringsstöd, ett förmånligt bygglån, som genom att finansiera nyproduktionen av hyresrätter kan säkra en stabil bostadsproduktion så att produktionen av hyresrätter ökar när produktionen av andra bostäder minskar.

  1. Skatter och avdrag: Ja till rättvis beskattning mellan ägt och hyrt

Obalansen mellan upplåtelseformerna har resulterat i att bostadsrätt blivit mer intressant som investering än hyresrätt, särskilt i vissa lägen, samt bidragit till ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. Reformer krävs för att skapa balans mellan upplåtelseformerna, och bättre ekonomiska villkor vid både förvaltning och renovering av hyreslägenheter.

  1. Markförsörjning och planering: Ja till att kommuner med bostadsbrist ska planera för fler bostäder.

Kommunerna har planmonopol och har därför stort inflytande över hur marken ska användas även om kommunen inte äger marken själv. Med en aktiv markpolitik och planering kan kommunen främja bostadsbyggandet och en hållbar stadsutveckling. Vi föreslår en kommunal byggbonus 2.0, där staten ger stöd åt kommuner som planerar efter bostadsbehovet.

  1. Ekologisk hållbarhet och energi: Ja till statligt stöd till energieffektivisering och modernisering av bostadsbeståndet

Våra bostäder både påverkar och påverkas av klimatförändringarna. För ett framtida hållbart boende måste utsläppen av växthusgaser som våra bostäder orsakar, minimeras, och samtidigt måste våra hus och samhällen anpassas till de nya förutsättningar som klimatförändringarna för med sig. Därför föreslår vi ett statligt stöd för hållbara renoveringar som sänker fastighetens energiprestanda samtidigt som hyran kan hållas nere vid omfattande renoveringsarbete.

  1. Renovering: Ja till stärkt ställning för hyresgäster vid omfattande renoveringsarbeten

Dagens situation är ett resultat ett skevt skattesystem som inte stimulerar långsiktigt underhåll och otillräckligt statligt stöd för omfattande renoveringsarbeten till hyresrätten. Men det är också en följd av att hyresgästernas inflytande över vad som sker i den egna lägenheten har utarmats genom en fastighetsägarvänlig praxis i hyresnämnden. För att trygga besittningsrätten behöver därför hyresgästernas ställning stärkas genom lagkrav på inflytande och samråd.

  1. Bostadsbidraget: Ja till höjda ersättningsnivåerna och ökad rättssäkerhet

Under en lång tid har bostadsbidraget urholkats, och en sjunkande andel av hushållen är kvalificerade att ta del av det. Samtidigt finns det stor risk för återbetalningsskyldighet, vilken kan drabba enskilda hushåll på ett svårförutsägbart sätt.

Bostadsbidraget bör reformeras i syfte att öka förutsägbarhet, minska risken för återbetalningsskyldighet och bättre möta inkomstojämlikhetens konsekvenser på bostadsmarknaden.

  1. Bostadsförmedlingens regelverk: Ja till förmedling efter behov såväl som efter kötid

På orter med stor bostadsbrist har antalet köår som krävs för ett förstahandskontrakt hamnat på extremt höga nivåer, vilket gjort hyresrätten oåtkomlig för många som skulle behöva den. Lägenhetsfördelning genom primärt antal år i bostadskön är inte alltid är det mest rättvisa, eller ger det bästa utfallet utifrån det faktiska bostadsbehovet. Därför behöver bostadsförmedlingarna förmedla lägenheter efter på förhand fastställda kriterier, som att den bostadssökande saknar bostad idag, och inte enbart efter kötid.

  1. Statlig hyresgaranti: Ja till att öppna upp hyresmarknaden för alla

Både privata och allmännyttiga bostadsföretag gör riskbedömningar av en presumtiv hyresgästs förmåga att betala hyran. För att minska risken, och därmed möjliggöra för fler att få ett förstahandskontrakt, finns en kommunal hyresgaranti, där kommunen går i borgen för hyresgästen under upp till sex månader. Den kommunala hyresgarantin är ett relativt oanvänt verktyg i kommunens verktygslåda, något som skulle förändras om åtgärden reformeras.

Det är hög tid för svensk politik att jobba för lösningar som möter de verkliga problemen på bostadsmarknaden. Flertalet utredningar om bostadspolitiken pågår – men vi kan inte stå handfallna inför dem. Vi bjuder in Märta Stenevi till samtal om en bostadspolitik där individens och samhällets behov, och inte enbart den ekonomiska efterfrågan, sätter takten för byggande, planering och förvaltning av våra bostäder.

Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen

Erik Elmgren, förbundschef Hyresgästföreningen

Martin Hofverberg, chefsekonom Hyresgästföreningen

Nationell pressjour

010-459 10 70
press@hyresgastforeningen.se

Hyresgästföreningen är en demokratisk medlemsorganisation för dagens och morgondagens hyresgäster. Vi är partipolitiskt obundna och har över en halv miljon hushåll som medlemmar. Det gör oss till en av Sveriges största folkrörelser och den främsta företrädaren för hyresgästerna. Vårt uppdrag är allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Dessutom ska alla hyresgäster garanteras ett boende med trygghet, inflytande och gemenskap.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media