Oroande utveckling, hyrorna i nyproduktionen har aldrig varit högre
Senaste statistiken från SCB visar att hyran i nyproducerade hyresbostäder ökat med hela 5,4% år 2019. Denna ökning överskrider utvecklingen i både inflation och löner. Ökningen innebär att hyran landar på 1877 kr/kvm per år och hyran för en tvårummare med kök landar på över 9000 kr/mån.
– Det lämnar inte något utrymme till annan konsumtion än bara boende för landets hyresgäster som bor i nyproducerade hyreslägenheter, som redan nu betalar över 30% av sin disponibla inkomst i hyra. Det är en oroande utveckling för landets hyresgäster, säger Erik Elmgren, Tillträdande förbundschef och expert i utredningen om fri hyressättning i nyproduktion, på Hyresgästföreningen.
Det här visar återigen det Hyresgästföreningen hela tiden pekar på. Det byggs inte hyresbostäder som vanligt folk har råd att efterfråga. För människor som står utanför bostadsmarknaden är dyr nyproduktion ofta det enda alternativet.
Här är de kommuner där hyresgäster idag i snitt får betala mest för lägenheter med byggår 2011-2019
|
Kommun |
Månadshyra 3 RoK 70 kvm | ** Disponibel hushållsinkomst, medianvärde för samtliga hushåll, 18+ år | Hyrans andel av hushållets disponibla inkomst |
| Uppsala | 12 110 kr | 31 033 | 39% |
| Stockholm | 11 620 kr | 34 658 | 34% |
| Malmö | 11 130 kr | 26 658 | 42% |
| Göteborg | 10 640 kr | 30 000 | 35% |
| Helsingborg | 10 570 kr | 29 467 | 36% |
*Källa: SCB
**Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Redovisningen är inklusive kapitalvinst/kapitalförlust, det vill säga den vinst/förlust som uppkommer vid
försäljning (realisering) av tillgångar, t.ex. aktier, fonder eller fastigheter
Tabellen ovan visar att genomsnittshushållet i Uppsala och Malmö skulle behöva lägga omkring 40% av sin disponibla inkomst på hyran i en nyproducerad lägenhet. Statistiken om disponibel inkomst som redovisas ovan avser samtliga hushåll, men det är viktigt att komma ihåg att det finns stora grupper av människor med betydligt lägre inkomster än så. Hit hör bland andra ensamstående med barn. Det är inte ovanligt att över 40% av inkomsten spenderas på hyran.
Därtill ser Hyresgästföreningen att i tre av de fem kommuner där hyrorna är dyrast finns det väldigt få allmännyttiga bostäder eller att det finns försäljningsplaner, och därmed riskerar billiga bostäder att försvinna ur beståndet. Bostadsbyggandet måste inriktas mot fler hyresrätter som normal- och låginkomsttagare kan efterfråga. Därför vill vi se följande reformer:
-En ny statlig bostadsfinansiering med förmånliga bygglån som dämpar konjunktursvängningar och skärper konkurrensen, villkorat mot lägre hyresnivåer
-Krav på kommuner med bostadsbrist att tillhandahålla planlagd mark i tillräckliga volymer, så att fler bostäder kan byggas och konkurrensen stärkas
-Skatten på boendet bör ses över för att skapa jämlika villkor mellan hyrt och ägt
-Slopande av punkt 44 i januariavtalet ”Införandet av marknadshyror i nyproduktionen
– Det är dags att fråga hur stora klyftor dessa politiker egentligen efterfrågar. Statistiken visar redan rejäla skillnader. Just nu är vi inne i en allvarlig pandemi som har lett till en massarbetslöshet och folk har förlorat sin inkomst. Det är inte bara flera nya bostäder till rimliga kostnader som efterfrågas utan det allvarliga läget kräver även en extrem återhållsamhet vad gäller hyresförhandlingarna. Att därtill vilja införa fri hyressättning, så kallad marknadshyra är tondövt, säger Erik Elmgren.
