Regeringen blundar för forskningen när höjning av alkoholskatten uteblir

Idag presenterade Magdalena Andersson budgetpropositionen för höstbudgeten 2016. Hade regeringen föreslagit en skattehöjning på alkohol hade det varit en tydlig markering för en solidarisk alkoholpolitik som räddar liv, minskar social utsatthet och frigör ekonomiska resurser. Trots den forskning och erfarenhet som finns, både från Sverige och andra länder, så väljer regeringen att inte höja alkoholskatten.

— Regeringens fokus på jämlik hälsa blir mindre trovärdigt när vi ser att regeringen valt att inte höja alkoholskatten. Alkohol är en av de fyra stora faktorerna till ökningen av icke-smittsamma sjukdomar såsom bröstcancer så en utebliven skattehöjning är ologisk, säger Johnny Mostacero, förbundsordförande för IOGT-NTO.

Svenska folket förstår vikten av en stark och effektiv alkoholpolitik. När SOM-institutet gjorde en undersökning kring svenskarnas inställning till alkohol framkom bland annat att 41 procent menar att alkoholskatten borde höjas. Skatten på tobak har under en längre tid höjts regelbundet årligen och att hantera alkohol på samma sätt är lika mycket en ekonomisk vinst som en folkhälsovinst. Det är extra viktigt då inflation, stärkt köpkraft och andra faktorer bidragit till att realpriset på alkohol idag är lägre än vad det var på 90-talet.

— Forskning, tidigare erfarenheter och internationell expertis är alla eniga om att alkoholskatten är ett effektfullt och kostnadseffektivt verktyg. När realpriset på alkohol, i takt med ökad köpkraft, sjunker krävs återkommande skattehöjningar. Det skulle minska sociala problem och sänka de orimliga kostnaderna som svenska folket får betala idag för alkoholens baksidor, säger Johnny Mostacero.

Kontakt

Johnny Foglander, pressekreterare IOGT-NTO
Tel: 0734-618 328

Taggar: