Vad gör vår nya folkhälsominister för att barnen skall få en vit jul?
Överst på mångas önskelista just nu står en vit jul: tänk om allt som kom ner från himlen var snö istället för iskallt regn, då skulle vi bli glada som barn. Men det finns också många – framför allt barn – som inget hellre önskar sig än just en vit jul, fast på ett helt annat sätt, nämligen en någorlunda nykter jul med familjen. Vi har en tidig julklapp till vår nya folkhälsominister Maria Larsson: konkreta tips om hur hon kan bidra till att fler barn får en vitare jul i år – och nästa år.
Vem kan då göra något åt detta? Faktiskt ganska många av oss. Vi vuxna kan tänka på vårt eget drickande. Tanken på våra barn borde kunna hjälpa oss att se till att det inte går överstyr. Vi kan också visa lite civilkurage och faktiskt göra något om vi vet att det finns barn i vår närhet som lever i familjer med beroende, och som vi vet far extra illa under de stora helgerna.
”Att lägga sig i” är nästan lika tabubelagt i den svenska kulturen som alkoholproblemen, men handen på hjärtat: vi lägger oss i alldeles för lite i det här landet, särskilt när det gäller barn som far illa.
Andra som gärna kan visa lite civilkurage så här i juletider är våra politiker. Om de, t ex vår nya folkhälsominister Maria Larsson, behöver en förebild så är EG-domstolens Generaladvokat Paolo Mengozzi en utmärkt vardagshjälte som är bra att lära sig av.
För en tid sedan kom hans yttrande inför en av de viktigaste domarna nästa år: genom sina formuleringar visar Mengozzi tydligt att upprätthållandet av ett monopol på alkoholförsäljning i princip förutsätter ett förbud mot annan detaljhandel t ex via Internet. Visserligen torra, alkoholpolitiska fakta, men som i praktiken kan betyda en vitare jul för många: syftet med monopolet, vårt Systembolag, är att hindra privata näringsidkare från att tjäna pengar på andras olycka. Utvecklingen av Internethandeln visar hur skrupelfria många alkoholförsäljare är. En stoppad internethandel gör att vi dricker mindre. Minskade införselkvoter gör också att vi dricker mindre. Då minskar alkoholskadorna. Och då kan fler barn få en vit jul. Så enkelt är det.
Restriktioner är ett vansinnigt tråkigt begrepp, och de flesta av oss behöver kanske inga regler, vi sköter det här med alkoholen ändå. Men tillräckligt många, som har problem, är faktiskt hjälpta av att alkoholen är svår att få tag i: ett begränsat utbud är ett framgångsrecept för folkhälsan enligt alkoholforskare världen över.
Om alla skötte sitt jobb lika bra som Mengozzi skulle alkoholkonsumtionen minska. Det han gör är att han utnyttjar det svängrum som EU:s lagstiftning faktiskt ger, och tolkar reglerna till folkhälsans favör. Detta var vår förra regering inte särskilt bra på: De föredrog ofta att skylla på EU istället för att utnyttja EU:s möjligheter i det alkoholpolitiska arbetet.
Nu återstår det att se hur vår nya regering sköter korten. I stället för att säga att ”vi måste hålla införselkvoterna uppe och alkoholskatterna nere på grund av EU” borde vi i Sverige visa på den en ekvation som har fungerat för oss i många år: Restriktiv politik = låg alkoholkonsumtion = mindre skador.
Det finns ett gyllene tillfälle under nästa år att framhålla Sverige som ett gott exempel när det gäller att värna folkhälsan och minska alkoholkonsumtionen och –skadorna: folkhälsominister Maria Larsson har alla möjligheter att se till att på ett bra sätt förbereda Världshälsoförsamlingens möte 2007, där alkoholen kommer att stå högt på agendan. Om WHO:s rekommendationer som antas vid detta globala möte genomförs av medlemsstaterna kommer det att innebära ett bättre, säkrare och rikare liv för hundratals miljoner människor i hela världen. Och i förlängningen: om våra svenska politiker gör allt de kan för att dra sitt strå till stacken, så kan de göra skillnad inte bara i Sverige utan också internationellt. Det är ju inte bara i Sverige vi dricker för mycket.
Det gäller att den svenska regeringen inser att den har ett särskilt ansvar och kan spela en mycket viktig roll. Om en bra process inom alkoholområdet säkerställs före och efter Världshälsoförsamlingen 2007, så kan det börja hända något.
Maria Larsson borde snarast inbjuda svenska organisationer med kompetens inom alkoholförebyggande arbete och närliggande områden (t ex barns rättigheter, kvinno- och ungdomsfrågor, fattigdomsbekämpning, hiv/aidsförebyggande arbete, friskvård m m) till konsultation och diskussion före Världshälsoförsamlingen 2007.
Om inte annat så för barnens skull. Våra (minst) 200 000 barn till alkoholberoende fasar för julen som för dem innebär ångest, kval, misär, sorg, smärta och skam. Överdrivet dramatiskt? Inte alls. Tvärtom. Många barn har bara en enda sak på sin önskelista: Att julen för en gångs skull ska bli vit. Vad gör vår folkhälsominister under nästa år för att se till att det blir så?
undrar
Katerina Janouch Anna Carlstedt Författare, debattör Vice förbundsordförande IOGT-NTO