Blodkärlens funktion viktig vid nervsjukdomar
Blodkärl är inte bara behållare för blod och näring. Celler i kärlen har viktiga funktioner och samspelar med nerver på ett sätt som är helt avgörande för hjärnans funktion. En konferens vid Karolinska Institutet sammanför de båda forskningsfälten kring blodkärl och nerver.
En stor del av forskningen på hjärnan har haft fokus på nerver och neurologiska problem som till exempel Alzheimers och Parkinsons sjukdom, stroke och multipel skleros. Men de involverade nervsystemen kan bara fungera om de förses med tillräcklig och rätt energi. Blodhjärnbarriären är ett välkänt exempel på att kärlen är organspecifika och kan reglera vilka ämnen som får komma in till hjärnan.
– Hjärnan står för två procent av kroppsvikten men 20 procent av energibehovet. Blodkärlen har länge betraktats som rör att transportera blodet och näringen i, men blodkärlen i sig kan vara helt avgörande för hur energin tas upp till hjärnan, säger Sebastian Lewandowski, forskare vid Karolinska Institutet och en av arrangörerna till konferensen.
Konferensen har tre teman. Det första handlar just om ämnesomsättningen i blodkärlen och hur kärlen bidrar till nervernas utveckling och kommunikation. Peter Carmeliet, University of Leuven, Belgien, har gjort stora insatser för förståelsen av hur blodkärl och nerver kommunicerar med varandra. Han har studerat hur celler i blodkärlsväggen, så kallade endotelceller, skulle kunna användas för att stimulera bildningen av nya blodkärl. Efter en stroke, när kärlen dött av syrebrist, skulle en sådan metod kunna betyda mycket. Vid cancer vill man däremot förhindra kärlbildning till tumören och där har Peter Carmeliets forskning fått stor betydelse.
– Endotelcellerna kan ses som dirigenten i en orkester av celler och signalsubstanser som styr blodkärlens funktion. Flera sjukdomar beror på fel i endotelcellens ämnesomsättning, säger Julianna Kele-Olovsson, huvudarrangör för konferensen.
Tema nummer två handlar om att odla mänskliga organ på chip. Om det ska kunna ske framgångsrikt måste energitillförseln som sker via blodet och kärlen kunna lösas utanför kroppen. Don Ingber, Harvard University, USA, berättar mer om detta.
I det tredje temat får vi veta mer om hur forskningen kan användas kliniskt idag och hur den kan komma att förändra patienters liv. Staffan Holmin, Karolinska Institutet, har varit med och utvecklat en metod för att avlägsna blodproppar vid stroke med hjälp av en kateter som förs in genom blodkärlen. Han vidareutvecklar nu detta för att göra det möjligt att också leverera läkemedel till hjärnan. Ryan Watts från företaget Genentech, USA, är en annan talare under det här temat. Han hoppas kunna behandla Alzheimers sjukdom med hjälp av en ny sorts antikropp som på ett smart sätt kan ta sig förbi blodhjärnbarriären, något som tidigare har varit omöjligt.
Journalister är välkomna till konferensen och att intervjua forskarna.
Konferens: Neurovascular Regenerative Medicine: From Development to Disease
Tid: 26 september 2014, klockan 8:30 – 18:00
Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet Campus Solna
Program
För frågor, kontakta:
Forskare Julianna Kele Olovsson
Tel: 08-524 873 01 eller 070-886 88 78
E-post: julianna.kele@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: