Genetisk ”strömbrytare” släcker cancergen och hindrar tarmcancer
Ett forskarlag lett från Karolinska Institutet har i möss lyckats avlägsna en specifik genregion vars enda kända funktion är att reglera en annan gen – alltså ett genetiskt relä eller strömbrytare. Detta minskade kraftigt mössens insjuknande i cancer och forskarna hoppas nu att upptäckten, som presenteras i vetenskapstidskriften Science, på sikt ska få terapeutisk betydelse.
Det är numera relativt vanligt att göra så kallade genomtäckande associationsstudier, där man analyserar genetiskt material från ett stort antal personer för att identifiera förändringar eller avvikelser som är relevanta för olika sjukdomar, som till exempel cancer. Förvånande ofta återfinns dessa förändrade genregioner långt ifrån de gener som skulle kunna orsaka cancer, vilket har fått vissa bedömare att tvivla på studiernas trovärdighet.
En sådan genregion som tidigare kopplats till uppkomst av prostatacancer och cancer i tjocktarmen (koloncancer) är Myc335. Den gen som ligger närmast Myc335 kallas MYC och är kraftigt associerad med flera typer av cancer, men Myc335 sitter mycket långt från MYC på DNA-strängen. Vad Myc335 har för funktion och hur genregionen samverkar med MYC-genen har tidigare varit okänt.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet, tillsammans med kollegor vid Universitetet i Helsingfors, visat att Myc335 har en reglerande effekt och i princip fungerar som ett relä eller strömbrytare som kan stänga av eller sätta på MYC – alltså aktivera eller passivisera denna kraftigt cancerassocierade gen. Forskarna använde sig av möss som har en onkogen signal aktiverad på samma sätt som människor med tjocktarmscancer, något som gör mössen särskilt känsliga för att utveckla tumörer i tarmen. En del av mössen avlades ytterligare, så att de inte längre hade genregionen Myc335 i sitt DNA. Dessa möss förblev friska och slapp drabbas av cancer i tarmen.
– Mössen blev i stort sett motståndskraftiga mot tumörbildning. Om vi kan lära oss att kontrollera den här på- och avfunktionen skulle den kunna användas i förebyggande syfte hos personer med förhöjd risk att drabbas av vissa cancersjukdomar. Men innan vi når så långt kvarstår väldigt mycket grundforskning, säger Jussi Taipale, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som lett studien.
Studien är finansierad av bland andra Science for Life Laboratory, Centrum för Biovetenskaper vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Europeiska vetenskapsrådet och forskarnätverket SYSCOL (Systems Biology of Colorectal Cancer) inom EU:s sjunde ramprogram.
Publikation: “Mice Lacking a Myc Enhancer Element that Includes Human SNP rs6983267 Are Resistant to Intestinal Tumors”, Sur, I., Hallikas, O., Vähärautio, A., Yan, J., Turunen, M., Enge, M., Taipale, M., Karhu, A., Aaltonen, L. A., and Taipale, J., Science, online 1 November 2012.
Se film på YouTube: youtu.be/JDUKyzbgef0
För mer information, kontakta:
Jussi Taipale, professor
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Tel: 072-282 4847
E-post: Jussi.taipale@ki.se
Inderpreet Sur, med dr
Kliniskt forskningscentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Tel: 08-585 868 95
E-post: Inderpreet.sur@karolinska.se
Martin Enge, med dr
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Tel: 08-585 86895
E-post: martin.enge@ki.se
Kontakta presstjänsten och hämta foton och film: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: