Stamceller från nerver bildar tänder
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att stamceller inne i tandens mjuka delar har ett oväntat ursprung, nämligen nerver. Fynden publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature och bidrar till helt nya kunskaper om hur tänderna bildas, hur de växer och hur de kan reparera sig själva.
Vår hälsa och livskvalitet hänger nära samman med hur våra tänder mår. Med åldern blir tänderna mer mottagliga för infektioner, slitage och skador och det är en viktig uppgift för vården att hjälpa människor att bibehålla en bra tandhälsa. Det är sedan tidigare känt att tandens levande mjuka delar, pulpan, förutom bindväv, blodkärl och nerver också innehåller en liten reservoar av stamceller. Dessa stamceller kan reparera tanden efter skador genom att bidra till nybildning av både hård och mjuk tandvävnad. Forskare har länge diskuterat stamcellernas ursprung. Genom att studera tänder i möss har forskarna bakom den nya studien kunnat följa enskilda cellers öde.
– Vi har identifierat en hittills okänd typ av stamceller, som helt oväntat hör till nerver i tanden – nerver som i vanliga fall mest associeras med tandens extrema smärtkänslighet, säger Kaj Fried vid institutionen för neurovetenskap, en av de ansvariga forskarna bakom studien.
Forskarna upptäckte att unga celler som från början är en del av nervernas stödjeceller, så kallade gliaceller, lämnar nerverna tidigt under fosterutvecklingen. Cellerna byter identitet och blir till både bindvävsceller i tandens pulpa och till odontoblaster, de celler som producerar det hårda dentinet under emaljen. I dag är det inte möjligt att utveckla nya tänder hos vuxna individer, men upptäckten av en ny typ av stamceller bidrar på ett viktigt sätt till den kunskap och teknologi som krävs för att det på sikt ska bli möjligt.
– Det faktum att stamceller finns tillgängliga i nerver är principiellt mycket betydelsefullt och inte unikt för tanden. Våra resultat pekar på att perifera nerver, som ju finns i stort sett överallt, kan fungera som viktiga stamcellsreservoarer. Härifrån kan multipotenta stamceller lämna nerver och bidra till att läka och nybilda vävnad i olika delar av kroppen, säger Igor Adameyko vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som tillsammans med Kaj Fried ansvarat för studien.
Studien har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Bertil Hållstens Forskningsstiftelse, StratRegen vid Karolinska Institutet, Wallenbergstiftelserna, Europeiska Forskningsrådet, Sveriges Tandläkarförbund, EMBO och Stockholms läns landsting.
Publikation: ”Glial origin of mesenchymal stem cells in a tooth model system”, Nina Kaukua, Maryam Khatibi Shahidi, Chrysoula Konstantinidou, Vyacheslav Dyachuk, Marketa Kaucka, Alessandro Furlan, Zhengwen An, Longlong Wang, Isabell Hultman, Lars Ährlund-Richter, Hans Blom, Hjalmar Brismar, Natalia Assaife Lopes, Vassilis Pachnis, Ueli Suter, Hans Clevers, Irma Thesleff, Paul Sharpe, Patrik Ernfors, Kaj Fried, and Igor Adameyko, Nature online 27 July 2014, doi: 10.1038/nature13536
För frågor, kontakta:
Igor Adameyko, forskargruppsledare
Institutionen för fysiologi och farmakologi
Telefon: 070-729 1042
E-post: igor.adameyko@ki.se
Kaj Fried, professor i neurovetenskap
Institutionen för neurovetenskap
Telefon: 070-329 7853
E-post: Kaj.Fried@ki.se
För bilder, kontakta presstjänsten.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
