Det finns studier som tyder på en negativ inverkan på elevers kunskapsutveckling under pandemin från länder som har haft mer genomgående skolstängningar än Sverige. Det är positivt att de första analyserna av data för Sverige inte visar på någon generell negativ pandemieffekt på läsförmågan, även om det självklart har varit tufft för både lärare och elever även här.
Att kartlägga och följa läsfärdigheternas utveckling hos elever på lågstadiet är av yttersta vikt för att identifiera elevernas behov av såväl undervisning som stöd och utmaningar. Vår vision är att alla elever i svenska skolan ska kunna läsa med god förståelse innan de lämnar lågstadiet.
Högläsningen ger, förutom berättelsen, relationen och närvaron, gemenskap med det skrivna språket och dess regler samt ett stort ordförråd. När barn kan läsa betyder högläsningen att man som förälder läser det de ännu inte kan läsa på egen hand, dvs säga något med ett annat innehåll och med ett annat språk. Barn som blir lästa för minns ofta högläsaren och därmed skapar högläsningen både relation till någon och relation till något.
Det är paradoxalt att högläsningen sjunker på helger och under semestrar när vi verkligen borde ha tid att högläsa tillsammans med våra barn – det borde ju vara tvärtom! Under längre lov och ledigheter är det dessutom viktigt att hålla i läsningen speciellt för unga och nykläckta läsare som annars lätt tappar mycket och då kan högläsningen vara ett sätt. Vi hoppas nu också att den femtedel som läser mindre än en gång i veckan nås av budskapet om högläsningens betydelse.