Ny rapport om Coronapandemins påverkan på lågstadieelevers läsinlärning
I Sverige saknas officiell statistik från lågstadiet över hur läskunnigheten utvecklats under pandemin. Detta då de årliga nationella proven ställdes in för elever i årskurs 3 under vårterminen 2020. Under vårterminen 2021 genomfördes visserligen de nationella proven igen, men inrapporteringen till Statistiska centralbyrån (SCB) ställdes in för att minska belastningen på skolorna.
Syftet med den nu släppta rapporten är att se om det är någon skillnad i läsfärdigheter hos eleverna i årskurs 1, 2 och 3 under coronapandemin jämfört med åren innan pandemin. Statistiken till denna rapport är insamlad via stiftelsen LegiLexis läsfärdighetstester som genomförs av elever i hela landet.
Till skillnad från många andra länder fortsatte Sverige under pandemin att bedriva undervisningen i princip som vanligt på lågstadieskolorna. I rapporten framkommer att läsförmågan hos svenska lågstadieelever inte generellt påverkats under pandemin.
- Det finns studier som tyder på en negativ inverkan på elevers kunskapsutveckling under pandemin från länder som har haft mer genomgående skolstängningar än Sverige. Det är positivt att de första analyserna av data för Sverige inte visar på någon generell negativ pandemieffekt på läsförmågan, även om det självklart har varit tufft för både lärare och elever även här, säger Anna Eva Hallin, biträdande lektor vid Enheten för logopedi på Karolinska Institutet i Stockholm och en av forskarna bakom rapporten.
Rapporten visar dock att mer än var tionde elev i slutet av årskurs 3 både innan och under pandemin har en mycket begränsad läsförståelse. Det är med andra ord många elever som inte lär sig läsa ordentligt under de första viktiga åren i skolan, något som sedan tycks hålla i sig under hela skolgången (jämför med PISA som visar att cirka var femte av Sveriges 15-åringar inte når lägsta godkända nivå).
- Att kartlägga och följa läsfärdigheternas utveckling hos elever på lågstadiet är av yttersta vikt för att identifiera elevernas behov av såväl undervisning som stöd och utmaningar. Vår vision är att alla elever i svenska skolan ska kunna läsa med god förståelse innan de lämnar lågstadiet, säger Sofia Norén, verksamhetschef på stiftelsen LegiLexi.
Om forskarna bakom rapporten
Linda Fälth är docent vid Institutionen för pedagogik och lärande på Linnéuniversitetet i Växjö.
Anna Eva Hallin är biträdande lektor vid Enheten för logopedi, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet i Stockholm.
Thomas Nordström är universitetslektor vid Institutionen för psykologi på Linnéuniversitetet i Växjö.
Bilaga:
Rapporten i sin helhet
För mer information, vänligen kontakta:
Sofia Norén, verksamhetschef LegiLexi, 0707892029
Anna Eva Hallin, biträdande lektor Karolinska institutet, 0739647564
Om LegiLexi www.legilexi.org
LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under lågstadiet i svenska skolan. LegiLexi har tillsammans med svenska läsforskare utvecklat olika verktyg som stöttar lärare i arbetet med att läsa barn att läsa. Bland annat tillhandahåller LegiLexi ett digitalt testverktyg som kartlägger och följer elevernas läsutveckling under lågstadiet.
Taggar:
