Bästa frukten pejlas på lukten
Apor och andra primater har inte så dåligt luktsinne som det påstås. Tvärtom, visar en studie som forskare vid LiU och två tyska universitet gjort på spindelapor: de är mästare på att lukta sig fram till optimalt mogen frukt.
Vid en fältstation i den mexikanska regnskogen testades fem apor av arten röd spindelapa för förmågan att skilja ut olika fruktdofter. Aporna fick lukta på blandningar av ett tiotal syntetiska substanser, som efterliknade frukten från två tropiska trädarter i olika stadier av mognad. Uppgiften var att välja den bästa, vilket de klarade i över 70 procent av försöken.
– Att skilja mellan den mogna och den helt omogna doften lärde de sig på en dag. Även när blandningarna gjordes mer och mer lika varandra kunde aporna snabbt avgöra skillnaden, säger Matthias Laska, professor i zoologi vid Linköpings universitet.
Tillsammans med bland andra masterstudenten Rosa Orts Garri, som genomförde studien på plats i Mexiko, publicerar han nu resultaten i Natures open-accesstidskrift Scientific Reports.
Studien tyder på att spindelaporna kan lita på sitt luktsinne för att identifiera mogen frukt i naturen. De lär sig att förknippa doften av mogen frukt med belöning i form av ett läckert fruktkött, på samma sätt som de i experimenten belönades med en godsak när de indikerat den rätta doftblandningen.
Samspelet mellan de fruktätande primaterna och de tropiska fruktträden är ett exempel på samevolution, där arterna under årmiljoner av utveckling anpassar sig till varandras behov. Växterna har ett intresse av att deras frukter blir uppätna när fröna är färdiga för spridning, och för aporna är värdet av en frukt större ju mer socker och näringsämnen den innehåller. En omogen banan innehåller till exempel mest stärkelse.
– Denna anpassning går tillbaka till tiden då de första primaterna dök upp för cirka 50 miljoner år sedan. I början åt de mest insekter för att så småningom prova på frukter och andra vegetabilier. Några växter ville inte bli uppätna och framställde giftiga substanser. Andra skaffade sig allt bättre dofter som signalerade energirikt socker och näring, säger Matthias Laska.
Primaterna är inte ensamma om att lukta sig fram till den bästa frukten – samma förmåga har till exempel tropiska fladdermöss. Fåglar lockas i första hand av vackra färger och bryr sig inte så mycket om dofter. Minst luktar de växter som sprider sina frön med vinden.
Resultaten stärker också uppfattningen att en arts luktsinne inte kan sägas vara ”bra” eller ”dåligt”. Spindelaporna som äter frukt från många olika växtarter tjänar på att snabbt lära sig skilja på komplexa doftblandningar de inte stött på tidigare. Andra, mer specialiserade djurarter kan ha ett luktsinne som fungerar bra i deras ekologiska nisch.
Projektet genomfördes i samarbete med det tyska primatforskningscentrumet DPZ och Universidad Veracruzana in Mexiko.
Artikel: Chemical recognition of fruit ripeness in spider monkeys (Ateles geoffroyi) av O Nevo, R O Garri, L T H Salazar, S Schultz, E W Heymann, M Ayasse & M Laska. Scientific Reports 5:14895 oktober 2015. DOI: 10.1038/srep14895
Kontakt:
Matthias Laska, professor, 073-8342128, 013-281240, matthias.laska@liu.se
Pressmeddelandet skickat av:
Åke Hjelm, vetenskapsredaktör
013-281395
Taggar: