Behåll febern, men må bättre
Feber och dålig aptit är en sak. Men varför blir vi också deppade och mår så dåligt när influensan slår till? Neuroforskare vid Linköpings universitet har på molekylnivå klarlagt hur inflammationer påverkar humöret.
Även lindriga infektioner som en simpel förkylning orsakar hos de flesta av oss känslor av olust och missmod. Hos personer med kroniska inflammationssjukdomar kan de minska livskvaliteten och även orsaka allvarlig depression.
Trots att effekterna är väl kända och drabbar varenda människa är mycket litet känt om den molekylära bakgrunden.
– Vi visar hur en inflammation kommer åt att sänka aktiviteten i hjärnans belöningssystem, säger docent David Engblom som lett studien.
De unika resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Investigation med Michael Fritz och Anna M. Klawonn som huvudförfattare. Med avancerade genetiska metoder och beteendeanalys på möss har de kartlagt signalvägarna från kroppens organ till hjärnan. Resultaten beskriver en mekanism tydligt skild från den som leder till objektiva symtom som feber och aptitlöshet.
Processen inleds med att inflammatoriska ämnen börjar cirkulera i blodomloppet och aktivera celler i hjärnans blodkärl. Den aktiviteten orsakar bildning av prostaglandiner. Signalvägen skiljer sig från den som orsakar feber: prostaglandiner spelar en viktig roll där också men de binder till olika receptorer. Prostaglandiner är hormonliknande ämnen som i sin tur utsöndrar en hämmande substans, GABA, på nervceller som producerar dopamin. Eftersom dopamin är centralt i hjärnans belöningssystem leder detta till olustkänslor och nedstämdhet. Ofta mår man bättre av en tablett acetylsalicylsyra eller ibuprofen – preparat som inhiberar tillverkningen av prostaglandiner.
Upptäckterna av olika signalvägar, och inte bara en och samma motorväg upp till hjärnan, leder till spekulationer om den evolutionära bakgrunden.
– Det tycks ha funnits ett överlevnadsvärde att kunna hålla isär olika sjukdomssymtom. Kanske utvecklades olustkänslorna som ett sätt att göra organismen lite mer defensiv, att ta färre risker medan sjukdomen pågår. En direkt nytta kan vara att skapa läkemedel som bara eliminerar olustkänslorna men låter febern vara kvar eftersom den ibland kan bidra till att bekämpa sjukdomen, säger David Engblom.
Artikel: Prostaglandin-dependent modulation of dopaminergic neurotransmission elicits inflammation-induced aversion in mice av Michael Fritz, Anna M. Klawonn, David Engblom et al. Journal of Clinical Investigation 29 januari 2016. http://dx.doi.org/10.1172/JCI83844
Kontakt:
David Engblom 070-2611302, david.engblom@liu.se
Pressmeddelandet skickat av:
Åke Hjelm, vetenskapsredaktör
013-281395
Taggar: