Brukens avloppsvatten blir biogas

Massa- och pappersbrukens avloppsströmmar innehåller stora mängder organiskt material som kan bli till nyttig biogas, visar forskare på Tema Vatten i natur och samhälle, Linköpings universitet. Energimyndigheten, Linköpings universitet och de deltagande pappers- och massabruken finansierar nu den fortsatta forskningen med 14, 8 miljoner kronor under två år. 

Prover tagna från 70 olika avloppsströmmar på sju olika bruk visar att potentialen att utvinna biogas ur materialet ligger på minst 70 miljoner normalkubikmeter metan per år. (En normalkubikmeter, Nm3, gas är en kubikmeter gas vid normalt lufttryck och 0°C.)

- Vi hoppas komma upp i 100 miljoner Nm3, och det gör vi sannolikt när vi trimmat processerna. Det är volymer som skulle öka produktionen av biogas med cirka 65 procent jämfört med vad som producerades i Sverige under 2012, säger Bo Svensson, professor på Tema vatten i natur och samhälle, som tillsammans med universitetslektor Annika Björn och adjungerade professorn Jörgen Ejlertsson, leder forskningen.

Tester i laboratoriet har visat var den största potentialen finns för utvinning av biogas i olika typerna av bruk. Stor potential finns exempelvis i strömmar från blekerier, pappersmaskiner och från avlopp som kommer efter försedimenteringen i mekaniska massaprocesser. Vid sulfatmassabruken finns det god potential i det fiberslam som kommer från försedimenteringen.

Resultatet från de två första årens forskning är så lovande att försöken nu ska flyttas från laboratoriet ut till bruken.

De flesta bruk renar i dag sitt avloppsvatten med syrekrävande, aeroba, tekniker som dessutom är energikrävande. Två anaeroba, syrefria, tekniker som visat sig fungera bra i laboratoriet ska nu skalas upp, UASB, upflow anaerobic sludge blanket, respektive CSTR, completely stirred tank reactors med slamåterföring. Båda innebär att man också tar tillvara den biogas som bildas i processen.

Försök ska också göras att återföra aktivt slam från brukens sedimenteringsbassänger till reaktorerna, något som både skulle öka utbytet av biogas och minska kostnaderna för avvattning och luftning av dammarna.

Forskningen, som drivs i samarbete med Scandinavian Biogas Fuels AB, Pöyry Sweden AB och ett flertal pappers- och massabruk, har redan väckt stort intresse, även internationellt, speciellt i skogslandet Finland.

- Vi ligger ett snäpp före övriga världen, vi har djupa kunskaper i vad som behövs för att få mikroorganismerna i en reaktor att trivas, konstaterar Bo Svensson.

Mer information finns på LiUs forskningswebb

Kontakt: Bo Svensson, professor Tema Vatten, bo.svensson@liu.se 013 28 22 80

Annika Björn, annika.bjorn@liu.se, 013 28 58 78 

Pressmeddelandet skickat av  Monica Westman, Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet

www.liu.se  013-28 68 39, monica.westman@liu.se

Taggar:

Om oss

Linköpings universitet, LiU, bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning inom bland annat material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder universitetet ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer. LiU blev universitet 1975 och är idag 32 000 studenter och 4 000 medarbetare. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Prenumerera