Covid-19 aktiverar flera slumrande virus – särskilt hos ME-patienter
Covid-19 väckte liv i virus som slumrat i kroppens celler sedan tidigare infektioner, och särskilt starkt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, eller ME/CFS. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology, ger ny kunskap om sjukdomens orsaker och möjligheter till diagnosticering.
Covid-19 väckte liv i virus som slumrat i kroppens celler sedan tidigare infektioner, och särskilt starkt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, eller ME/CFS. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology, ger ny kunskap om sjukdomens orsaker och möjligheter till diagnosticering.
Svår, långvarig trötthet och ansträngningsutlöst utmattning, smärta och sömnstörningar är utmärkande tecken på kroniskt trötthetssyndrom, eller myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome, ME/CFS. Man vet ännu inte säkert vad som orsakar tillståndet, men i en majoritet av fallen har ME/CFS uppstått efter en virus- eller bakterieinfektion. Även om den ursprungliga infektionen läker ut försämras personens hälsotillstånd. Tillståndet kallas ibland även post-viral trötthet. Eftersom orsaken inte är känd, finns det inga diagnostiska tester.
– Det här är en förbisedd patientgrupp. Nu kan vi se i vår studie att det finns objektiva mått som visar att det finns fysiologiska skillnader i kroppens reaktion på virus mellan ME-patienter och friska personer, säger Anders Rosén, professor emeritus vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet, som har lett den aktuella studien.
En teori som undersökts i flera forskningsstudier går ut på att en ny infektion kan väcka virus som ligger slumrande i kroppens celler efter en tidigare infektion. Det är känt sedan länge att exempelvis olika herpesvirus kan leva kvar i kroppen i ett sådant vilande tillstånd. Vilande virus kan återaktiveras många år senare och på nytt orsaka sjukdom.
Men frågan om huruvida återaktiverade virus är inblandade i ME/CFS har varit svår att besvara – fram tills nu. Den utbredda spridningen av coronaviruset sars-cov-2 under covid-19-pandemin har nämligen gett forskarna en unik möjlighet att studera vad som händer vid en mild virusinfektion hos personer med ME/CFS jämfört med friska kontrollpersoner.
Forskargruppen startade i samarbete med Bragéekliniken i Stockholm en studie tidigt under pandemin. 95 patienter med MF/CFS-diagnos och 110 friska kontrollpersoner deltog i studien. De lämnade blodprov och salivprov vid fyra tillfällen under ett år. Forskarna analyserade antikroppar mot sars-cov-2. De använde också en särskild “fingerprint”-teknik som lät dem undersöka antikroppar i saliv för vanliga herpesinfektioner. Ett av virusen var Epstein-Barr virus, eller EBV, som nästan alla smittas med. De flesta får en lindrig infektion när de är barn. Framför allt i tonåren kan EBV ge körtelfeber, också känt som kyssjuka. Viruset finns sedan kvar i kroppen i slumrande tillstånd. Vid nedsatt immunsystem kan EBV föröka sig och orsaka trötthet, autoimmunitet och lymfom om situationen pågår länge.
Under pandemins första våg år 2020 blev ungefär hälften av studiedeltagarna smittade med sars-cov-2 och fick mild covid-19 (58 procent av personerna med ME/CFS och 41 procent av kontrollpersonerna). Mer än var tredje hade haft så milda symtom att de inte märkt att de var smittade. Men efter covidinfektionen hittade forskarna specifika antikroppar i saliven som tydde på en stark återaktivering av tre slumrande virus, varav EBV är ett. Återaktiveringen syntes hos både patienter och kontrollpersoner, men den var starkare hos patienterna med ME/CFS och skillnaden mellan grupperna var statistiskt säkerställd.
Anders Rosén beskriver det som en dominoeffekt: infektion med ett nytt virus, som sars-cov-2, kan aktivera andra, vilande virus i kroppen. Forskarna menar att det i sin tur hos en del kan ge en kedjereaktion med ett starkt immunsvar. Detta får negativa konsekvenser, bland annat att immunsystemet angriper vissa vävnader i kroppen, exempelvis nervvävnad. Tidigare studier har också visat en påverkan på cellernas energifabriker, mitokondrierna, vilket får kroppens energiomsättning att gå på sparlåga hos personer med ME/CFS.
– En annan ny viktig upptäckt i studien är att vi bara ser antikropparna mot återaktiverade virus i saliven, inte i blodet. Fortsättningsvis bör vi använda salivprover när vi undersöker antikroppar mot vilande virus, säger Anders Rosén.
Han konstaterar att symtomen vid ME/CFS till stor del överlappar med långtidscovid, som ungefär en av tre personer upplever efter att ha haft covid-19. Att bli utmattad efter lättare ansträngning, uppleva hjärntrötthet eller hjärndimma, och inte känna sig utvilad trots en natts sömn är gemensamma symtom, medan försämring av lungkapacitet och lukt- och smaksinnena är mer specifikt för långtidscovid. Forskarna menar att fynden i studien kan bidra till förbättrade möjligheter att utveckla immunologiska tester för diagnos av ME/CFS och kanske också långtidscovid.
– Nu vill vi göra utökade undersökningar av immunsvaret mot dessa virus för att förstå mekanismerna bakom skillnaderna i antikroppssvar mot de vilande virusen, säger Eirini Apostolou, förste forskningsingenjör och huvudförfattare till studien.
Studien har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Linköpings universitet. Ett par av medförfattarna har finansiella intressen i Bragéekliniken.
Artikeln: Saliva antibody-fingerprint of reactivated latent viruses after mild/asymptomatic COVID-19 is unique in patients with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome, Eirini Apostolou, Muhammad Rizwan, Petros Moustardas, Per Sjögren, Bo Christer Bertilson, Björn Bragée, Olli Polo och Anders Rosén, (2022), Frontiers in Immunology, publicerad 20 oktober 2022, DOI: 10.3389/fimmu.2022.949787
För mer information, kontakta gärna:
Anders Rosén, professor, anders.rosen@liu.se, 013-28 58 20
Eirini Apostolou, förste forskningsingenjör, eirini.apostolou@liu.se, (kommunicerar på engelska)
Högupplösta pressbilder på forskarna kan laddas ner från LiU:s mediabank.
Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Presskontakt, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395 eller 073-4170159
karin.soderlund.leifler@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här
Taggar:
