Där bör första hjälpen-utrustning placeras för att rädda flest liv

Var ska utrustningen för att stoppa blödningar vara placerad för att rädda så många liv som möjligt? Det har forskare vid Linköpings universitet i samarbete med amerikanska forskare tagit reda på genom att i dator simulera en explosion i ett köpcentrum. En av de viktigaste slutsatserna: blödningskontrollkit ska inte placeras vid entréerna.

Om en olycka eller attack inträffar kan personer ur allmänheten rädda liv genom att göra en första insats i väntan på ambulans eller annan professionell hjälp. Men det räcker inte att människor ser sig själva som en livräddande aktör som är först på plats och är beredda och har färdigheten att agera.

– Det måste också finnas viss utrustning tillgänglig för att kunna hantera stora blödningar. Frågan är då var de ska placeras så att personer som vill hjälpa till snabbt kan hämta blödningskontrollkit, säger Carl-Oscar Jonson, adjungerad biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskningschef vid Katastrofmedicinskt centrum i Linköping. 

Det har fram tills nu saknats riktlinjer för hur sådana blödningskontrollkit bör placeras ut för att ge maximal nytta. Den aktuella studien, som publiceras i Disaster Medicine and Public Health Preparedness, bidrar nu med forskningsbaserade rekommendationer.

– Vi fann att flest liv räddades när blödningskontrollkit placerades på två ställen eller fler inne i lokalen, men framför allt ska de inte placeras i anslutning till entréer. Vi kom också fram till att utrustningen ska vara tillgänglig inom 90 sekunders gångavstånd, säger Anna-Maria Grönbäck, doktorand vid Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet, som har arbetat med att utveckla simuleringen.

Blödningskontrollkit bör alltså inte placeras vid entréer, så som hjärtstartare ofta är. Anledningen är att de då kan bli svåra att nå i en situation då många människor samtidigt ska evakueras, som vid en attack, ett läktarras eller liknande. Enligt statistik om attacker kan det röra sig om ungefär 20 skadade som behöver tas om hand med varsitt blödningskontrollkit. Att placera blödningskontrollkit på samma plats som tydligt utmarkerade hjärtstartare kan vara till hjälp, så länge de inte placeras vid entréerna. 

Rekommendationerna baseras på slutsatser som forskarteamet har fått fram genom att utveckla en datorbaserad simulering av en explosion i ett stort köpcentrum där tusentals personer befinner sig. Forskarna har tittat på vad som händer precis efter en explosion i simuleringen. Majoriteten av de simulerade människorna försöker ta sig ut ur lokalen och rör sig mot utgångarna. Simulerade människor som är nära explosionen skadas i olika grad och börjar blöda. I simuleringen hjälper några individer de skadade genom att trycka på blödningen för att bromsa blodflödet, eller bege sig för att hämta utrustning. Det blir en kamp mot klockan. Beroende på hur lång tid det tar att hämta utrustningen kan de simulerade skadade personerna avlida av blodförlusten.

För att hitta den bästa strategin när det gäller placering av blödningskontrollkit har forskarna testat fyra olika scenarier i simuleringen. De vägde samman utfallen från de många simulerade händelseförloppen för varje scenario och jämförde dem för att förstå vilken placering av utrustningen som räddade flest liv.

Den aktuella studien är samarbetsprojekt mellan Katastrofmedicinskt centrum i Linköping, Institutionen för datavetenskap och Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet och amerikanska experter knutna till National Center for Disaster Medicine and Public Health. I USA har det blivit allt vanligare att blödningskontrollkit finns utplacerade på sportarenor och liknande, men det är än så länge inte så utbrett i Sverige.

– Jag hoppas att beslutsfattare och offentliga platser kan använda den här studien som underlag för att planera och bestämma var allmänt tillgänglig utrustning för att kontrollera blödningar ska placeras. Vår studie pekar på att det vore bättre att placera utrustningen tillsammans med hjärtstartare än nära utgångar. I en nödsituation när varje minut är viktig, kan lättåtkomlig utrustning göra skillnaden mellan liv och död, säger Craig Goolsby, professor vid David Geffen School of Medicine at UCLA och Harbor-UCLA Medical Center, USA.

Projektet har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i Sverige, Department of Homeland Security Science and Technology Directorate i USA och Linköpings universitet. Katastrofmedicinskt centrum i Linköping är ett nationellt kunskapscentrum i katastrofmedicin och finns vid Region Östergötland och Linköpings universitet.

Några av forskarna bakom studien har patent relaterade till blödningskontrollkit.

Artikeln: Recommendations for placement of bleeding control kits in public spaces – a simulation study, Krisjanis Steins, Craig Goolsby, Anna-Maria Grönbäck, Nathan Charlton, Kevin Anderson, Nicole Dacuyan-Faucher, Erik Prytz, Tobias Andersson Granberg och Carl-Oscar Jonson, (2023), Disaster Medicine and Public Health Preparedness, publicerad online 19 oktober 2023, doi:10.1017/dmp.2023.190

För mer information, kontakta gärna:
Carl-Oscar Jonson, adjungerad biträdande professor, carl-oscar.jonson@liu.se, 010-103 29 19 
 

Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Presskontakt, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395 eller 073-4170159
karin.soderlund.leifler@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar: