För tuppen har storleken betydelse

En ensam tupp umgås med alla hönor i flocken, men den höna som har störst kam får en större dos av sperma och därmed fler kycklingar. Det låter naturligt men bakom alltihop ligger människornas hunger efter ägg.

Under tusentals år har människan blandat sig i tamhönsens utveckling. Genom att avla på ett fåtal egenskaper som stor muskelmassa och tät äggläggning har vi samtidigt orsakat många andra radikala förändringar i utseende och beteende. En forskargrupp vid Linköpings universitet visar nu hur kammens storlek hos hönan genetiskt hänger ihop med förmågan att lägga många ägg. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics.

Jämfört med ursprungliga djungelhöns har tamhönsen större kammar men också kraftigare ben. Det påverkar äggläggningen eftersom hönans benvävnad levererar kalk till äggskalen. Ju större benmassa, desto fler ägg kan hon lägga.

Efter att ha sett en tydlig korrelation mellan kamstorlek och benmassa hos kycklingar från en korsning mellan djungelhöns och tamhöns, satte forskargruppen under ledning av evolutionsgenetikern Dominic Wright upp en studie där sådana kycklingar korsades i flera generationer. På så vis splittras arvsmassan upp i allt mindre regioner, vilket gör att man kan ”mappa” enskilda geners funktion.

I den åttonde generationen fann forskarna ett område som hade stark effekt på kammens vikt, men också på benmassa och fruktsamhet.

Under domesticeringens gång har den genetiska variationen gradvis minskat. Hos tamhöns finns nu ett 40-tal kända små regioner med stabila gener som styr deras typiska egenskaper. LiU-forskarna har nu upptäckt två till varandra kopplade gener som är vad man kallar pleiotropiska: de har inflytande över flera egenskaper samtidigt. Genom att reglera produktionen av brosk påverkar de kammen (som består av brosk rakt igenom) men även bentillväxten (där brosk är utgångsmaterialet) och till slut också äggproduktionen.

– De ursprungliga hönsen har mindre kammar, tunnare ben och lägger färre ägg. När vi människor har avlat på egenskapen att lägga många ägg så har kammen växt automatiskt, säger Dominic Wright.

I naturen är kammen ett exempel på sexuella ornament. Individer, oftast hannar, med de mest imponerande ornamenten favoriseras av honorna och får därmed en talrikare avkomma än konkurrenterna. Hos domesticerade djur har den sexuella – liksom den naturliga – selektionen spelat ut sin roll i och med att det är människan som bestämmer över aveln.

Artikel: A sexual ornament in chickens is affected by pleiotropic alleles at HA01 and BMP2, selected during domestication av M Johnsson, I Gustafson, C-J Rubin, A-S Sahlqvist, K B Jonsson, S Kerje, O Ekwall, O Kämpe, L Andersson, P Jensen och D Wright. PLoS Genetics 8(8) 30 augusti 2012.

Kontakt:
Dominic Wright, assistant professor, AVIAN Behavioural Genomics and Physiology Group,
Linköpings Universitet
+46 (0)13 281242, +46 (0)73 6975074, domwr@ifm.liu.se

Pressmeddelandet skickat av:
Åke Hjelm
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395, ake.hjelm@liu.se

Taggar:

Prenumerera