Gener bakom hundars sociala förmåga avslöjade
Hundars sociala förmåga påverkas av gener som också tycks ha betydelse för människans beteende, enligt en ny studie av forskare vid Linköpings universitet. Forskarna har hittat ett samband där fem olika gener påverkar hundars förmåga att samspela med oss. Fyra av dem visade sig också vara inblandade i sociala funktionsnedsättningar hos människor, till exempel autism.
– Våra fynd avslöjar för första gången gener som kan ha orsakat den extrema förändring av socialt beteende som har skett hos hunden sedan den blev husdjur, säger Per Jensen, professor i etologi, som har lett forskargruppen.
Hunden är människans äldsta husdjur och har under tusentals år anpassats till att leva tillsammans med oss. Under denna period har hunden utvecklat en unik förmåga att kommunicera och samarbeta med människor. När det gäller samspelet med oss människor är hundar vida överlägsna sina vilda förfäder, vargarna. När hundar ställs inför en svår uppgift söker de flesta kontakt med en människa, tillsynes för att få hjälp. I motsvarande situation försöker vargar i stället att lösa problemet själva.
I den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports, ville forskarna studera hundarnas beteende genom att ge djuren ett olösligt problem. Uppgiften gick ut på att öppna ett lock för att få godis. Nästan 500 beaglar med likartade tidigare erfarenheter av mänskligt umgänge var med i beteendestudierna. Forskarna använde videoinspelningar för att mäta hundarnas vilja att söka fysisk kontakt med en person i rummet när problemet blev för svårt.
För drygt 200 av hundarna studerade forskarna även deras DNA. Med hjälp av en metod kallad GWAS (genome-wide association study) undersökte forskarna en stor mängd genvarianter i hela arvsmassan. GWAS kan användas för att utforska om en viss genvariant är vanligare hos individer med en särskild egenskap, som kontaktsökande beteende i det här fallet. Det visade sig att bland de hundar som sökte mer mänsklig kontakt var vissa genvarianter vanligare.
– Vi hittade en tydlig koppling till DNA-avsnitt som innehåller fem olika gener av intresse. Fyra av generna är tidigare kända från studier av sociala funktionsnedsättningar hos människor, till exempel autism och ADHD, säger Mia Persson, doktorand och huvudförfattare till studien.
ADHD, autism och liknande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär bland annat svårigheter med det sociala samspelet människor emellan.
– Om sambanden kan bekräftas hos andra hundraser kanske hundars beteende också kan hjälpa oss att bättre förstå sociala funktionsnedsättningar hos människor, säger Per Jensen.
Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Europeiska forskningsrådet, ERC.
Publikation: Genomic regions associated with interscpecies communication in dogs contain genes related to human social disorders. Persson, M.E., Wright, D., Roth, L.S.V., Batakis, P. and Jensen, P. (2016) Scientific Reports 6, 33439; doi:10.1038/srep33349
För fler frågor, kontakta:
Mia Persson, doktorand i etologi, miape@ifm.liu.se, 013-281296
Per Jensen, professor i etologi, perje@ifm.liu.se, 013-281298
Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395 eller 070-0895831
karin.soderlund.leifler@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!
Taggar:
