Generna styr när hunden ber om hjälp

Hundar är mästare på att kommunicera med människor. Ställda inför ett svårt problem söker hunden ofta hjälp från sin ägare. Forskare vid Linköpings universitet har lyckats visa att beteendet inte är inlärt utan till viss del medfött.

Under de minst 15 000 år som gått sedan urhundarna blev husdjur har de utvecklat en rad egenskaper som idag skiljer dem från förfadern, vargen. Sociala förmågor riktade mot människor förekommer till exempel inte i lika stor utsträckning hos varg.

För att undersöka om detta beteende beror på uppväxtmiljön tillsammans med människor eller är medfött, testade forskarna 500 närbesläktade beaglar, uppväxta på en och samma kennel under samma förhållanden. Mia Persson, doktorand i etologi, tillbringade tre månader tillsammans med djuren och ytterligare ett halvår med att analysera deras beteenden.

Resultaten publiceras i tidskriften Genes, Brain and Behavior.

Hundarna fick en och en undersöka en låda där forskarna gömt godis under tre lock. Uppgiften var att skjuta locket åt sidan för att komma åt godbiten, något som alla snabbt löste. Men det mellersta lockat var fastskruvat så att godiset inte gick att komma åt. Det intressanta var nu att se hur hundarna sökte hjälp från Mia, som befann sig i samma rum.

– Det var stor skillnad på hur de reagerade. Vissa uppträdde som vargar och försökte jobba självständigt. Andra var helt tvärtom och kom direkt till mig för att söka hjälp, trots att jag var en helt främmande person för dem.

Mellan dessa ytterligheter fanns de som först försökte själva innan de vände sig till henne. En del sökte först ögonkontakt, andra buffade med nosen för att få hjälp. Tikar och äldre djur var mer benägna att söka stöd.

Mia Persson analyserade sedan betydelsen av hundarnas inbördes släktskap, vilket kan avslöja hur stor den ärftliga komponenten är.

– Vi har visat att det finns en skillnad hos hundarna där vissa är som vargar och andra söker mycket hjälp. Variationen beror till cirka en fjärdedel på skillnader i generna. Resultaten ger en grund att stå på inför nästa steg i forskningen, när vi ska ta reda på vilka gener som styr dessa beteenden, säger hon.

Undersökningen är den första där man i stort sett kan utesluta att beteendeskillnaderna beror på olika erfarenheter av mänsklig kontakt inom hundens familjer, eftersom alla beaglar i studien växte upp på samma sätt. Att söka hjälp och samarbete med människor är därför en egenskap som till stor del är medfödd, men också kan utvecklas med erfarenhet och ålder.

Artikel: Human-directed social behavior in dogs shows significant heritability av Mia E. Persson, Lina S. V. Roth, Martin Johnsson, Dominic Wright och Per Jensen. Genes, Brain and Behavior online 24 mars 2015, doi: 10.1111/gbb.12194

Kontakt:
Mia Persson, doktorand, 076-8507363, mia.persson@liu.se
Per Jensen, professor och forskningsledare, per.jensen@liu.se

Pressmeddelandet skickat av:
Åke Hjelm, vetenskapsredaktör
013-281395

Taggar: