Genom den subjektiva skönlitterära skildringen blir frihetsbegreppet universellt
Begreppet frihet är omfattande, men har olika betydelse för olika människor. Det skönlitterära berättande är viktigt för att formulera frihetsbegreppet menar Svante Landgraf, doktorand vid Tema Q, i sin avhandling.
Doktoranden Svante Landgraf vid Tema Q vid Linköpings universitet skärskådar frihetsbegreppet i avhandlingen ”Fångenskap och flykt – om frihetstemat i svensk barndomsskildring, reseskildring och science fiction decennierna kring 1970”. Han har studerat litteratur av några av de svenska dominanterna Jan Myrdal, Lars Gustafsson, Sven Lindqvist och PC Jersild och hur friheten skildras i tre olika genrer.
– Genrerna ger olika villkor för hur man kan och får skriva. Barndomsskildringar är subjektiva med fokus på jaget, reseskildringarna mer gestaltande och med iakttagelser om det främmande. Science fiction-litteraturen är handlingsbaserad där vad som helst kan hända, säger Svante Landgraf.
Friheten skiftar skepnad
Friheten går inte att ta för given, den är ständigt hotad. Den har också olika betydelser för dig och mig, ibland är den ett idealtillstånd. I litteraturen omfattar den berättelsen om barnet som vill bryta sig loss från familjen. Eller ett sätt att fly vardagen. Något att hylla eller fantisera om. En ensam hjältefigur. De olika litterära genrerna som avhandlingen fokuserar på ger spännvidd.
– Det finns stora likheter mellan barndomsskildringarna och science fiction-litteraturen: båda innehåller fantasier och dagdrömmar. Och barndomens fantasier blir bokstavligt sanna i science fiction-världarna, säger Svante Landgraf.
Genomgående frågeställningar är vilka hinder som finns för att friheten ska kunna uppnås, vilka utvägar mot friheten som ändå existerar och vilka innebörder frihetsbegreppet ges.
Den subjektiva skildringen fångar ideologierna
En av Svante Landgrafs konklusioner är att litteraturen behövs för att gestalta och fånga frihetens innebörder. Även om skildringarna är subjektiva, fångar de friheten så att den kan diskuteras på ett mer generellt och ideologiskt plan. Den skönlitterära skildringen har inga krav på opartiskhet eller sanning till skillnad från mer akademiska texter och i avhandlingen jämförs de båda.
Tidsperioden som avhandlingen studerar, decennierna kring 1970, var en tid som präglades både av kollektivism och individuell frigörelse. Författarna som studerats i avhandlingen har länge varit tongivande i den svenska kulturdebatten, de har också skrivit i flera av avhandlingens genrer.
– 1968-tiden är på ett sätt mycket kollektivistisk, men de här skribenterna får ändå fram ett mycket individualistiskt frihetsbegrepp präglat av kulturradikalism, sexuell frigörelse och andra typer av uppror mot gamla strukturer. Friheten går som en röd tråd genom hela 1900-talet, det är något som står på spel hela tiden, säger Svante Landgraf.
1900-talets smärtpunkt
1968 kan ses som en smärtpunkt för 1900-talets frihetssträvan, menar Svante Landgraf, vilket förstås också avspeglas i litteraturen.
– Men frågorna är tidlösa och frihetsbegreppet kan beskriva andra saker än vad som kan komma fram i till exempel en snäv ekonomisk debatt. Hur omtalas till exempel frihet idag i klimatdebatten? säger Svante Landgraf.
Läs hela avhandlingen här:
Kontaktuppgifter:
Svante Landgraf, e-post svante.landgraf@gmail.com och telefon 072-7262493
Använd gärna bifogad bild i samband med publicering om avhandlingen. Ange då fotograf Anna Valentinsson/Linköpings universitet
Pressmeddelandet skickat av:
Anna Valentinsson
Kommunikatör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-28 46 86, anna.valentinsson@liu.se
Taggar:
