Greklands kris ger biologiska hälsoeffekter
Unga vuxna i Grekland är mer drabbade av stress och psykiska problem och har sämre framtidstro än svenskar i samma ålder. De svåra ekonomiska problemen har skapat en social kris som sannolikt påverkar befolkningens hälsa, enligt en studie vid Linköpings universitet.
I studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS One fick en grupp studenter vid Atens universitet och en grupp vid Linköpings universitet besvara frågor om hälsa och upplevelsen av stress. Resultaten visar att de grekiska studenterna i alla avseenden rapporterade en sämre hälsa än de svenska .
Däremot var de biologiskt uppmätta nivåerna av stresshormonet kortisol lägre bland grekerna än svenskarna – tvärtemot det förväntade.
– Detta ska inte tolkas som att studenterna i Aten var mindre stressade än i Linköping. Man vet från andra studier att människor som är deprimerade eller har ”gått i väggen”, eller som drabbats av kroniskt stressyndrom faktiskt uppvisar lägre kortisolvärden. Människan klarar kortare perioder av stress ganska bra, men efter en tid orkar kroppen inte hålla de höga stressnivåerna och kortisolnivåerna börjar sjunka. Om stressfaktorerna håller i sig kan det leda till att även immunförsvaret går ner, säger Tomas Faresjö, professor i medicinsk sociologi och huvudansvarig för studien.
Skillnaderna i deltagarnas hälsa och livskvalitet var mycket tydlig. Exempelvis hade 42 procent av de grekiska studenterna (52 av 124) gått igenom svåra livshändelser jämfört med 23 procent av de svenska. 47 procent av grekerna rapporterade stress jämfört med 21 procent av svenskarna. 24 procent av grekerna såg med hopplöshet på framtiden, en svartsyn som bara delades av 5 procent av svenskarna.
– Vad studien visar är att hälsan bland grekiska ungdomar är betydligt sämre än bland svenska. Man kan ana att den grekiska samhällskrisen nu tenderar att ge biologiska effekter på invånarna, säger Tomas Faresjö.
De biologiska stressnivåerna uppmättes i hår, vilket är en helt ny metod som vidareutvecklats av forskargruppen i Linköping. Den innebär att man kan mäta upp frisättningen av kortisol bakåt i tiden. Nivåerna avsätts i håret likt årsringarna i ett träd, och då det växer omkring en centimeter per månad kan man avläsa hur stressad individen varit de senaste månaderna.
Artikel: Higher perceived stress but lower cortisol levels found among young Greek adults living in a stressful social environment in comparison with Swedish young adults av Å. Faresjö, E Theodorsson, M Chatziarsenis, V Sapouna, H-P Claesson, J Koppner och T Faresjö. PLOS ONE, 8(9), 16 september 2013.
Kontakt:
Tomas Faresjö, professor, Avdelningen för samhällsmedicin, Linköpings universitet.
010-1037517, 073-8028088, tomas.faresjo@liu.se
Pressmeddelandet skickat av:
Åke Hjelm, vetenskapsredaktör
013-281395
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!
Taggar: