Gurkmeja-medicin effektiv på Alzheimerflugor
Kurkumin, en substans som utvinns ur gurkmeja, förlänger livet och höjer aktiviteten hos bananflugor med en nervsjukdom liknande Alzheimers. Studien som utförts vid Linköpings universitet tyder på att det är förstadier och fragment av amyloidfibrer som är mest giftiga för nervcellerna.
Resultaten av studien publiceras nu i den ansedda tidskriften PLoS One med Ina Caesar som försteförfattare.
Kurkumin har sedan flera år studerats som tänkbart läkemedel mot Alzheimers sjukdom, som karakteriseras av ansamlingar av klibbiga amyloidfibrer och tau-protein. Linköpingsforskarna ville undersöka hur substansen påverkade genmodifierade bananflugor (Drosophila melanogaster) som utvecklat tydliga Alzheimersymtom. Bananflugan används alltmer som modell för nervnedbrytande sjukdomar.
Fem grupper av sjuka flugor med olika genförändringar matades med kurkumin. De levde upp till 75 procent längre och behöll sin rörelseförmåga längre än de sjuka flugor som inte fått substansen.
Däremot såg forskarna ingen minskning av amyloid i hjärnan eller ögonen. Kurkuminet löste inte upp placken, tvärtom påskyndade det bildningen av fibrer genom att reducera mängden av deras föregångsformer, så kallade oligomerer.
– Resultaten stärker vår uppfattning att det är oligomererna som är mest skadliga för nervcellerna, säger professor Per Hammarström som lett studien.
– Vi ser nu att denna amyloidform går att påverka med små molekyler i en djurmodell. Inkapsling av oligomerer är så vitt vi vet en ny och spännande behandlingsstrategi.
Det finns flera teorier om hur oligomererna kan starta sjukdomsförloppet. Enligt en hypotes fastnar de i synapser och hindrar trafiken av nervimpulser. Andra hävdar att de orsakar celldöd genom att punktera cellmembranen.
Kurkumin, som extraheras ur roten till kryddväxten gurkmeja, har använts som läkemedel i tusentals år. På senare tid har det prövats mot bland annat smärta, blodpropp och cancer.
Artikel:
Curcumin promotes A-beta fibrillation and reduces neurotoxicity in transgenic Drosophila av Ina Caesar, Maria Jonson, K. Peter R. Nilsson, Stefan Thor och Per Hammarström. PLoS One 7(2) 13 februari 2012.
Kontakt:
Per Hammarström 013-285690, 070-8141235, perha@ifm.liu.se
Pressmeddelandet skickat av:
Åke Hjelm
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395, ake.hjelm@liu.se
Taggar: