Hudnära vård gav inte mamma bättre samspel med det för tidigt födda barnet

Hudnära vård gav inte mamma bättre samspel med det för tidigt födda barnet Vid för tidig födsel är det viktigt att föräldrar och barn snabbt etablerar en god relation utanför magen. Forskare vid Linköpings universitet har studerat relationen mellan mödrar och barn som hade hudkontakt under hela sjukhusvistelsen. Resultatet visar att kontinuerlig vård hud-mot-hud inte gav ett bättre samspel mellan mor och barn.

Varje år föds runt 15 miljoner barn för tidigt världen över. Eftersom barnen ofta behöver intensivvård är det vanligt att de skiljs från sina föräldrar, vilket kan få negativa konsekvenser för anknytning mellan mor och barn. 

För föräldrarna kan separationen innebära bland annat skuld och tomhet över att inte kunna vara nära sina nyfödda. För barnen är förlusten av föräldrarnas närhet en av de största stressfaktorerna tidigt i livet. Men barnets stress kan minskas genom att vårdas hud-mot-hud på förälderns bröst, istället för i kuvös.

– Att föräldrar har hudkontakt med barnet har visat sig ge positiva effekter för barnets utveckling, men hur samspelet mellan mor och barn påverkas, finns det inga entydiga resultat på. Därför ville vi undersöka det, säger Charlotte Sahlén Helmer, doktorand vid Linköpings universitet, vars artikel har publicerats i Advances in Neonatal Care.

I studien undersökte forskarna samspelet mellan mödrar och barn som fötts för tidigt, i vecka 32–36. Studien utfördes på två svenska sjukhus, där föräldrar har möjlighet att vara på sjukhuset hos barnet dygnet runt. 31 familjer deltog och de delades in i två olika grupper. I den ena gruppen skulle mamman ge barnet kontinuerlig hudnära vård, från förlossning till hemgång. I den andra gruppen kunde modern ge barnet så mycket eller lite hudnära vård som hon ville, eller kunde.

Efter fyra månader följde forskarna upp hur mödrarna samspelade med de för tidigt födda barnen.Resultatet visade inga signifikanta skillnader i samspel mellan mödrar och barn som vårdats hud-mot-hud kontinuerligt, jämfört med den grupp mödrar som tillämpat hudnära vård så mycket eller lite de önskade. Vad gäller moderns anknytning till barnen kunde forskarna inte se att hud-mot hud gav några effekter vad gäller exempelvis mödrarnas acceptans eller känslighet gentemot barnen. Det fanns heller inget samband mellan antal timmar av hudnära vård och kvaliteten på samspelet.

– En del menar att hudnära vård automatiskt ger god anknytning mellan mor och barn. Vår studie visar att det kanske inte är så. Det kan vara en lättnad för de föräldrar som inte kan ha sitt barn hudnära dygnet runt, att veta att man kan få ett fungerande samspel i alla fall. Men, de här resultaten måste följas upp med vidare studier, säger Charlotte Sahlén Helmer.

Studien är en del av ett större projekt som undersöker effekter av hudnära vård för prematura barn.

De sjukhus som deltagit i studien är Linköpings universitetssjukhus samt Sachsska barn- och ungdomssjukhuset som tillhör Södersjukhuset i Stockholm.

Kontakt:
Charlotte Sahlén Helmer, doktorand, charlotte.sahlen.helmer@liu.se , tel: 010-1031115

Studien:
A Randomized Trial of Continuous Versus Intermittent Skin-to-Skin Contact After Premature Birth and the Effects on Mother–Infant Interaction, Sahlén Helmer, Charlotte; Birberg Thornberg, Ulrika; Frostell, Anneli; Örtenstrand, Annica; Mörelius, Evalotte Less, Advances in Neonatal Care.doi: 10.1097/ANC.0000000000000675

Pressmeddelandet skickat av:
Therese Ekstrand Amaya
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-282251 eller 073-2701814
therese.ekstrand.amaya@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje fredag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!