Ideologiska konflikter i klimatdebatten
Den svenska klimatpolitiska debatten har präglats av starka ideologiska konflikter om samhällets utformning. I en ny bok analyserar Jonas Anshelm vid Linköpings universitet de miljöpolitiska striderna från valrörelsen 2006 till och med FN-konferensen i Köpenhamn tre år senare.
Klimathotet blev i slutet av 2006 en huvudfråga som i den svenska debatten överordnades alla andra miljöfrågor. Men i synen på hur klimathotet skulle bemötas fanns stora ideologiska skillnader, visar Jonas Anshelm, som är idéhistoriker och professor, i boken Kampen om Klimatet.
Debatten dominerades av det han kallar för den industriella fatalismen med förespråkare i regeringen, näringslivet och en del fackliga organisationer.
– Klimatförändringarna skulle klaras av med smartare tillväxt. För det behövdes mer teknikutveckling och marknadsorientering, konstaterar Jonas Anshelm.
Den industriella fatalismen utmanades i första hand av det han kallar den ekologiska omprövningen som bars upp av bland andra oppositionen, miljöorganisationer, svenska kyrkan och solidaritetsrörelsen.
– De krävde politiska lösningar och förde fram idéer som innebar genomgripande samhällsförändringar. De ville se åtgärder som minskade utsläppen av koldioxid och kritiserade också Sveriges klimatpolitik.
Ytterligare två synsätt fanns i debatten, men med mindre utrymme. Det ena var systemkritikerna som ifrågasatte det ekonomiska synsättet och såg tillväxten som det grundläggande problemet. I den andra fanns klimatskeptikerna.
– De ifrågasatte sambandet mellan mänskliga aktiviteter och klimatförändringar och ville inte ha några klimatåtgärder alls.
Jonas Anshelm konstaterar att intresset för klimatfrågan har minskat drastiskt efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn.
– På sikt kommer klimatfrågan med stor sannolikhet att vara tillbaka i samhällsdebattens centrum eftersom problemet snarare ökar än minskar, säger Jonas Anshelm.
Kampen om klimatet bygger på en genomgång av ett tjugotal debattböcker och 3500 ledare, debattartiklar, politiska kommentarer och större reportage i tidningar och tidskrifter. Boken ges ut av Pärspektiv förlag.
Kontakt: Jonas Anshelm, jonas.anshelm@liu.se, 013-27 42 52.
Pressmeddelandet har skickats av:
Birgitta Weibull, forskningsinformatör
Linköpings universitet
013-28 29 11, birgitta.weibull@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!
Taggar: