Klimatanpassning kan drabba utsatta grupper

Trots det positiva med att länder anpassar samhället till ett förändrat klimat kan insatserna som görs slå fel och drabba redan utsatta grupper.

Det kan exempelvis handla om att resurssvaga människor tvingas bort från landområden i klimatanpassningens namn – utan att få tillgång till nya, välfungerande landytor, att fattiga fiskare får svårare att försörja sig eller att klimatåtgärderna enbart riktas mot städer och att landsbygden glöms bort.

– Vi har alltför många exempel på att insatser slagit fel och där utsatta grupper drabbats, säger Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Miljöförändring och vid Centrum för klimatpolitisk forskning. Han har tillsammans med två andra forskare publicerat en artikel om detta i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.

De har gått igenom 32 fall i åtta länder, däribland Burkina Faso, Honduras, USA, Maldiverna, Australien och Norge, och även studerat forskningslitteratur i ämnet.

Forskarna sätter upp ett varningens finger för att allmänna medel som ska stärka utsatta grupper vid klimatanpassning istället hamnar hos redan priviligierade personer och ger dem mer rikedom och inflytande.

– Vissa anpassningsprojekt förstärker därmed rådande ojämlikhet, konstaterar Björn-Ola Linnér.

Han nämner flera exempel på detta, däribland orkanen Mitch i Honduras och orkanen Katrina i USA där den rikare delen av befolkningen fick störst del av hjälpinsatserna. Eller åtgärder i Bangladesh där insatser som går fel kan handla om liv och död för fattiga människor. Mönstret att åtgärderna riktas främst mot priviligierade finns även i Sverige, menar Björn-Ola Linnér.

– Sverige har mycket klimatanpassning som är riktad mot vattennära områden. Och vilka bor främst där – jo, de med mycket pengar.

Forskarna ser också att omställningsåtgärder ibland kan drabba existerande ekosystem, försämra vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden och även driva bort människor, däribland ursprungsbefolkning i Australien.

Det går dock att förändra insatserna i en positiv riktning, poängterar Björn-Ola Linnér.

–  En avgörande fråga är att lyckas anpassa insatserna på ett effektivt och rättvist sätt. Och det finns massor av exempel på bra klimatanpassning som även stärkt människors försörjningsmöjligheter och gett dem tryggare levnadsförhållanden, det vill jag verkligen understryka.

För att undvika fallgroparna har forskarna några råd inför framtida klimatanpassningsprojekt.

– Ställ frågan vilka som kan förlora på en insats. Den frågan ställs alltför sällan och den måste in i planeringen.

Andra råd är att ta reda på vad som händer på ett lokalt plan i ett anpassningsprojekt, till exempel om Sverige satsar biståndspengar på projekt i andra länder. Och att mer forskning görs inom området.

– Vi föreslår också att en internationell, oberoende tribunal inrättas dit människor som blir drabbade av klimatanpassningsåtgärder kan vända sig. Det här är ett växande problem. Och det är också viktigt att försöka få med röster från de som påverkas, innan åtgärderna sätts in, så att de kan ge sitt godkännande. Men det är lättare sagt än gjort.

Artikeln i Nature Climate Change

Björn-Ola Linnér nås via mail: bjorn-ola.linner@liu.se och på följande telnr:  011-36 32 33, 0708-48 32 33 samt på +44 75 55 56 95 14 och +44 18 65 28 88 59.

Pressmeddelandet har skickats av:
Eva Bergstedt, redaktör
Linköpings universitet
eva.bergstedt@liu.se, 013-28 89 96

Taggar: